– Det främsta problemet för Sverige är att det kommer att öka den strategiska vikten av Östersjön. När [krigsskeppen] kommer hit betyder det att ryssarna kommer att satsa mer på att skydda dem. Detta kommer i sin tur dra uppmärksamhet från Nato. Så Östersjön blir allt viktigare ur ett militärperspektiv, vilket är oroande för oss i Sverige, säger Tomas Ries, lektor i strategi och säkerhetspolitik på Försvarshögskolan.
Del av en större upprustning
Enligt Ries är Rysslands agerande inte särskilt uppseendeväckande i sig, då han ser det som en del av en långvarig upprustning av ryska kärnvapen och dess konventionella militär. Men två saker menar han har gör placeringen av krigsskeppen anmärkningsvärd.
– Den ena är att det rör sig om nära åtta misiler ombord, som har en lång räckvidd på 2.600 kilometer, som kan utrustas med kärnvapen. Det här är dramatiskt, för att den kan bära kärnvapen med en räckvidd som kan nå hela Europa. Därmed är det en europeisk, och inte bara nordisk fråga.
– Sedan för att det bryter mot andan av avrustningsavtalet mellan Ryssland och väst. Då bestämde man sig för att avlägsna alla markkärnvapen med en räckvidd över hela Europa. De här är då inte markbaserade så tekniskt sätt bryter man inte mot avtalet.
”Finns redan hundratals kärnvapen”
Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvaret forskningsinstitut, FOI, tonar däremot ner kärnvapenaspekten.
– Det finns fler fartyg i Östersjön som kan bära kärnvapen, och just när det gäller de här långräckviddiga markmålsrobotorna kan de som finns i Svarta havet nå mål i hela södra Östersjöområdet, så de behöver inte åka hit av det skälet, säger Westerlund.
– Det finns redan hundratals taktiska kärnvapen i vårt närområde och det är mycket möjligt att några av de skulle kunna riktas mot Sverige.
– Samtidigt måste man understryka att såvitt vi känner till har man inte taktiska kärnvapen ombord på fartygen i fredstid utan håller dem i förråd. Förhoppningsvis har man inga kärnvapen ombord på de fartyg som besöker just nu.
Signalpolitik från Putin
Medan Tomas Ries inte tror att Natos placering av mer än 300 soldater i Norge har något direkt att göra med det ryska agerandet, tror han att det är en symbolisk handling från Rysslands president Vladimir Putin.
– De politiska signaler som Putin skickar är att Ryssland är starkt, och att omvärlden bör respektera dess militära styrka. Det är också ett sätt för honom att säga att han inte bryr sig om vad vi [väst] gör, och att han själv gör som han vill, säger Ries.
Fredrik Westerlund tycker att agerandet är ett tecken på att Ryssland är oroligare än tidigare.
– Östersjön är för Ryssland ett viktigt hav och en av de stora utmaningarna är att Kaliningrad som en exklav utan landförbindelse är väldigt sårbar ur ryskt perspektiv.
– Möjligen finns det någon form av spegeltänkande här. Ryssland kanske tänker att eftersom man kunde ta Krim, så kanske väst kan ta Kaliningrad.
Kan man se det som ett svar på att Sverige placerat trupp på Gotland och att man ser en upptrappning på alla sidor av Östersjön?
– Att placera trupp på sitt eget territorium tror jag inte man från rysk sida ser som en upptrappning. Ryssland upplever sig alltmer trängd av Nato och av USA och det har man gjort under en längre period.
Militär kapacitet måste balanseras med dialog
Tomas Ries vill inte spekulera i hur han tror att Sverige kommer att reagera på fartygens närvaro.
– Det vet jag inte, det får du fråga regeringen.
Hur tycker du att Sverige bör agera?
– Det enda som är helt klart är att det inte bara gäller Sverige utan hela Europa. Vi måste ha kapacitet att försvara oss militärt, det måste tas på allvar. Över hela Europa syns försvarsmakter förfalla, vilket är farligt när Ryssland rustar. Det måste förstås balanseras med diplomati och dialog, säger Tomas Ries.