Ekonomer förutspår en så kallad dubbelhöjning med 50 punkter, vilket skulle innebära att styrräntan höjs till 0,75 från dagens 0,25.

Senaste gången en sådan höjning gjordes var i februari år 2000 när Riksbanken höjde styrräntan från 3,25 till 3,75 i februari år 2000.

Med dagens inflationstryck, som i maj låg på 7,2 procent – 5,2 procentenheter högre än inflationsmålet på 2 procent – ökar trycket på Riksbanken på att genomföra fler åtstramningar. 

Risk för en svagare krona 

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, anser att Riksbanken borde höja räntan med de väntade 50 punkterna. Han anser att det skulle finnas en nedsida med att inte göra det. 

– Då tror jag att vi får se en svagare krona, säger Mattias Persson till nyhetsbyrån TT.

Vid Riksbankens senaste räntebesked i april höjdes styrräntan med 25 punkter, från nollränta till 0,25. Om det blir en höjning med 50 punkter, eller mer eller mindre än så, återstår att se. 

Toppen inte nådd 

Att vi inte har nått toppen av inflationstrycket står klart, enligt de ekonomer som nyhetsbyrån TT har pratat med. 

Räntebanan från Riksbankens senaste möte pekar mot en styrränta som kommer att ligga på 1,25 procent sommaren 2023 och cirka 1,50 procent vid utgången av nästa år. 

SEB förutspår, efter dagens väntade dubbelhöjning, ytterligare en höjning vid nästa räntebesked i september och styrräntan skulle därmed att ligga på 1,25 redan i höst. 

– Det är helt klart ett stigande ränteklimat som får två effekter. Dels vill man att det ska få effekt på hela ekonomin, att efterfrågan dämpas och att inflationen går ned, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.

– Dels kommer det att få effekt på bolåneräntorna vilket slår direkt mot svenska hushåll.

Här kan du räkna på hur en höjning av boräntorna slår mot din ekonomi