Den grekiska regeringen har nu beslutat om snabba åtgärder för att minska trycket från den allt större ström av asylsökande som kommer till öarnas mottagningsläger. Nu omplaceras 10 000 människor till fastlandet.

De största grupperna är syrier och afghaner som under året kommit via Egeiska havet till Grekland. I Iran har den ekonomiska situationen blivit allt svårare, särskilt för de tre miljoner afghanerna i landet. I Turkiet har situationen försämrats för de syriska krigsflyktingarna.

– I Grekland råder sedan 2015 en konstant krisstämning. Man har svårt att mäkta med situationen med de överbefolkade flyktinglägren på öarna på grund av ständiga nya ankomster, säger Erik Rehó, som är Migrationsverkets sambandsman för Västra Balkan och arbetar på svenska ambassaden i Belgrad.

Grekland har fått betydande ekonomiskt stöd från EU för att hantera mottagandet och prövningen av asylansökningarna. Men förfarandet det tar tid, ofta på grund av överklaganden, och lägren på öarna är fortfarande undermåliga och överbelagda i många fall, anser han.

”Explosiv situation”

På ön Lesbos uppehåller sig 19 000 människor i lägret Moria som har plats för 4 000 personer.

– Situationen är explosiv. Det är en kamp för överlevnad, säger Dunja Mijatovic.

Hon leder Europarådet kommission för mänskliga rättigheter. Vid hennes besök nyligen pekade hon på bristen på läkarvård och undermåliga sanitära förhållanden.

Påskynda avvisningar

Grekland vill  öka bevakningen av sin kust och påskynda hanteringen av asylärendena. Av de totalt 80 000 migranter och flyktingar som finns i landet har många befunnit sig där i flera år i väntan på beslut. Grekland vill nu påskynda avvisningar av de asylsökande som fått avslag.

– Den nya Balkanrutten går via Bosnien där många fastnar på grund av Kroatiens strikta gränsövervakning. Tidigare gick rutten rakt igenom Nordmakedonien och Serbien innan Ungern upprättade transitzoner och ett gränsstaket längs hela den serbiska gränsen, säger Erik Rehó.