SD har ryckt närmare de skandinaviska högernationalistiska partierna. De har funnits längre än SD och har deltagit i regeringssamarbeten. Foto: SVT Design

Allt fler högernationalister i Europas regeringar

Uppdaterad
Publicerad

Sverigedemokraterna hamnar med sina 17,6 procent av rösterna närmare de andra skandinaviska högernationalisterna. Många av dessa partier i Europa har fått vågmästarpositioner eller sitter i regeringsställning.

– Dansk Folkeparti är det tydligaste exemplet på ett invandringskritiskt parti som fått en allt starkare roll i politiken som stödparti till center-högerregeringar. Nu driver även de danska socialdemokraterna en mer restriktiv migrationspolitik och vill också samarbeta med Dansk Folkeparti inför nästa års parlamentsval, säger Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola.

Fler regeringssamarbeten

I Finland har det högernationalistiska Sannfinländarna varit regeringspartner och i Norge har Fremskrittspartiet länge varit en stark politisk kraft i landet. I Österrike gick Frihetspartiet FPÖ fram till 26 procent i valet i höstas och fick många tunga ministerposter.

Val 2018 – #dinröst

Ungern starka nationalister

I Polen och Ungern har partier med nationell inriktning särskilt stark ställning. Viktor Orbán vann en jordskredsseger och en tredje mandatperiod vid valet i april i år.

I Ungern finns förutom regeringspartiet Fidesz ytterligare ett parti längre ut på högerkanten. Det högerextrema Jobbik fick 19 procent av rösterna i valet i april. I Schweiz är SVP, Schweiziska folkpartiet, största parti.

Marine Le Pen (franska Nationell samling), Victor Orbán (ungerska Fidesz), Geert Wilders (nederländska PPV) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson Foto: TT

– Det kom en nynationalistisk våg i slutet av 1980-talet då invandringsfrågorna hamnade i centrum. Tidigare fick de här partierna mellan 10 och 15 procent, nu får de mellan 15 och 20 procent. Tendensen är att de tar röster både från socialdemokrater och konservativa, säger Ann-Cathrine Jungar.

Wilders näst störst

I Italien regerar Lega tillsammans med populistpartiet Femstjärnerörelsen.

I Nederländerna blev Geert Wilders Frihetsparti PVV näst största parti med 13 procent av väljarstödet. I Frankrike vann Emmanuel Macron stort över Marine Le Pen men i första valomgången fick hennes parti 21,3 procent. I parlamentsvalet landade partiet Nationell samling, före detta Nationella fronten, på drygt 13 procent.

Ingen vill regera med AFD

Tyskland hade stora svårigheter att bilda regering efter valet i september 2017 sedan det högernationalistiska Alternativ för Tyskland, AFD, för första gången tagit plats i förbundsdagen med 12,6 procent av väljarnas stöd.

Valresultatet tvingade det socialdemokratiska SPD in i ännu en period i stor koalition med Angela Merkels kristdemokratiska CDU/CSU. Inget av blocken vill samregera med högernationalisterna. AFD ligger nu i opinionsmätningarna i jämnhöjd med de svenska Sverigedemokraterna. De tyska socialdemokraternas kräftgång fortsätter.

EU:s asylpolitik

– Vi ser allt fler partier i Östeuropa med motstånd mot invandring och islam. De finns nu även i Tjeckien, Lettland, Estland och Slovakien och förenas i sin kritik mot EU:s ambitioner om en gemensam asylpolitik. De som är tydligast i migrationsfrågan får många röster, som Sverigedemokraterna här hos oss, säger Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet