Bombningarna av 1,5 miljonersstaden Charkiv inleddes på krigets första dag, den 24 februari.
Amnestys utredare har utrett flera av attackerna och konstaterar att det finns bevis för att ryska styrkor vid upprepade tillfällen använt klustervapen och avståndslagda minor. Dessa vapen kan inte göra skillnad på civila och militära mål och anses strida mot folkrätten.
– Människor har dödats i sina hem, på gatorna, i lekparker, på begravningsplatser, medan de köat för humanitär hjälp eller när de handlat mat och mediciner, säger Donatella Rovera, senior rådgivare för Amnesty Crisis Response Team.
Intervjuer och analys av ammunition
Totalt 41 attacker i Charkiv har undersökts med hjälp av intervjuer och analyser av ammunition. Enligt Amnesty har minst 62 personer dött och minst 196 skadats.
Organisationen hänvisar också till chefen för den medicinska avdelningen vid Charkivs regionala militärförvaltning, som uppger att 606 civila har dödats och 1 248 skadats i Charkiv-regionen sedan invasionen inleddes.
Attack med med klusterbomber
En av de attacker som beskrivs i Amnestys rapport inträffade den 15 april vid en gata med namn Myru i grannskapet Industrialni. Enligt Amnestys rapport sköt ryska styrkor klusterbomber och minst nio civila dödades och över 35 skadades, däribland flera barn.
Läkare som behandlade de drabbade har funnit stålstavar i patienternas kroppar av samma typ som finns i klusterbomber.
Klustervapen och avståndslagda minor
Klustervapen innehåller en mängd mindre vapen som kan spridas över ett stort område. Amnesty har dokumenterat användningen av klustervapen av modell 9N210 och 9N235 i sju attacker i Charkiv.
Avståndslagda minor läggs ut via flyg eller artillerigranater.
Ryssland har inte anslutit sig till vare sig konventionen om klusterammunition eller konventionen om antipersonella minor. Denna typ av vapen är är dock i sin natur urskillningslösa och attacker mot civila utgör ett krigsbrott enligt folkrätten.