För nästan 40 år sedan skrev en läkare ett brev till en av världens tyngsta medicinska tidskrifter som skulle få katastrofala konsekvenser.
Brevet, som publicerades i januari 1980, bestod av en kortfattad analys på bara fem meningar av knappt tolv tusen sjukhuspatienter som behandlats med olika typer av smärtstillande morfinliknande läkemedel, opioider. Slutsatsen, menade läkaren och hans kollega på ett forskningsinstitut vid Boston University, var att det var ovanligt att utveckla ett beroende av dessa läkemedel.
Fick läkare att underskatta riskerna
De hade, minst sagt, tokfel. 40 år senare kämpar över två miljoner amerikaner mot sitt beroende av just dessa mediciner och hundratusentals människor beräknas ha dött i överdoser de senaste femton åren. Dödstalen jämförs nu med HIV-och aidsepidemin på 1980- och 90-talet.
Att det blivit så har förstås många orsaker – men brevet från 1980 har en betydande del i skulden, eftersom det fick läkare att underskatta riskerna med preparaten och börja skriva ut dem i mängder.
Felaktigt använts av läkemedelsföretag
I juni i år publicerades en vetenskaplig analys av hur slutsatserna i brevet genom åren felciterats av andra forskare och felaktigt använts av läkemedelsföretag som bevis för att opioider är säkra att användas som behandling för kronisk smärta.
Originalanalysen var baserad på patienter inlagda på sjukhus som fått läkemedlen under kort tid, övervakade av läkare och sjuksköterskor, vilket inte säger något om beroenderisken under längre tids användning hemma, något som många som citerade slutsatserna missat. Eftersom brevet publicerades i en tung vetenskaplig tidskrift utgick också många från att slutsatserna var granskade på samma sätt som i andra vetenskapliga studier.
Saknade kunskap – skrev ut preparaten
Brevet började kallas för en ”banbrytande studie”. Purdue Pharma, som tillverkar ett av de mest centrala läkemedlen i opioidepidemin, OxyContin, använde brevet som referens för att påstå att mindre än en procent av patienter som behandlades blev beroende.
Enligt olika vetenskapliga bedömningar är den verkliga beroenderisken snarare mellan 8 och 26 procent bland patienter som äter medicinerna, men den kunskapen saknades i början av 1990-talet när allt fler läkare började skriva ut preparaten i mängder i tron att de var säkra som behandling även för patienter som inte var inlagda på sjukhus.
Hershel Jick, den amerikanske läkare som skrev brevet, säger i dag att han skäms över hur slutsatserna har förvrängts och vad resultatet blivit.
– Jag är totalt förödmjukad över hur mitt brev använts av läkemedelsbolagen, sa han till nyhetsbyrån AP tidigare i år.
Och med tanke på vad vi vet i dag så är det inte svårt att förstå Hershel Jicks stora frustration över det som inträffade.