Det är den stora oredans tid och vi upptäcker timme för timme hur sårbara våra samhällen är. Men hälsoexperter har länge varnat för en ökning av infektionssjukdomar och sjukdomsutbrott i spåren av den globala uppvärmningen. 2014 varnade till exempel amerikanska Pentagon för fler utbrott av infektionssjukdomar. De kallar klimatkrisen för ”ett hot som multiplicerar stressfaktorer”.
Folkhälsoexperter får en allt tydligare bild av hur klimatförändringarna påverkar människors hälsa . Nu pågår en diskussion om klimatförändringarna kan ha bidragit till utbrottet av Covid-19. Bland annat vid ” Center for Climate, Health, and the Global Environment ” vid Harvard universitetet i USA ställer sig läkare en rad frågor. En fråga som ställs är om artutrotning, som delvis drivs av klimatkrisen, börjat tränga ihop människor och djur mer, så att smittor lättare hoppar över till människa.
Från djur till människa
Coronaviruset tros ha hoppat från djur till människa via en fladdermus på en levande djurmarknad i centrala Kina. Det är ofta djur såsom insekter, råttor och fladdermöss som är smittspridare till en början.
Det finns flera sätt att sprida smitta. Det ena är människa till människa, ibland via en insekt – så kallade vektorburna sjukdomar. Dit hör zikaviruset som sprids via myggor. Ebola tros ha varit en smitta som cirkulerat hos större apor men sen hoppat över till människa. Och en annan fråga är om förbränningen av fossila bränslen gör en del människor mer mottagliga för luftvägsinfektioner?
I dag präglas forskningen av en stor osäkerhet. En smitta som tros öka i ett varmare klimat är böldpest, som sprids via råttor och flugor, och hjärnhinneinflammation som sprids med fästingar. Malaria, som smittar via myggor, kommer enligt Världshälsoorganisationen att öka med 3-5 procent globalt om klotet värms upp mer än två grader. Det som avgör hur stor spridningen blir är en rad miljöfaktorer – till exempel förekomsten av uppdämda diken och vattensamlingar, hur nära människor trängs i städer och fler skyfall som gynnar tillväxt av bakterier.
Kylan kan skydda
Förr var den stränga svenska vintern ett effektivt skydd mot smittor, och vektorburna sjukdomar – det vill säga de som kommer med insekter eller fåglar – dog i kylan. Men de kalla, snöiga vintrarna blir allt mildare. I år gick stora delar av Sverige från höst till vår direkt. I takt med den globala uppvärmningen migrerar växter och djur norrut, mot Skandinavien, mot svalare trakter.
Den så kallade monsterfästingen, som förr bara fanns söder om Alperna, har nu spridit sig norr om Gävle. De kan bära på allvarliga smittor som blödarfeber. För varje ny art som etablerar sig i Sverige ökar risken för nya smittor och utbrott av skadeinsekter. Forskare bara väntar på det första utbrottet av Nilfeber, där myggor och fåglar är smittbärare. De flesta får bara influensaliknande sjukdom, men om man har nedsatt immunförsvar riskerar man hjärnhinneinflammation, där uppemot 17 procent avlider enligt Folkhälsomyndigheten.
Invasiva arter
Listan på nya invasiva arter och smittor är lång. På Gotland har man redan hittat den lilla tallprocessionsspinnaren, som invandrat från södra Europa. Larven har sylvassa nålar som överlever i rabatter och kan orsaka stor smärta och svåra allergiska reaktioner hos en människa. I Medelhavet är de redan ett stort hälsoproblem, och har nu etablerat sig i Sverige.
I Sverige funderar just nu forskare vid Statens veterinäranstalt på hur man ska kunna skärpa gränskontrollerna för att upptäcka nya okända smittor som börjar komma in i landet.
Lärdomarna som vi kommer kunna dra av coronautbrottet kommer att komma väl till pass när vi ska skydda oss mot nya smittor i ett allt varmare klimat.