I dag är det ett enormt glapp mellan Parisavtalets mål att rädda planeten under två graders uppvärmning och vad länderna lovat i form av utsläppsminskningar. Om länderna gör vad de lovat (och inte ens det är de i närheten av) går världen mot tre graders uppvärmning.
Vad står på spel om de globala klimatförhandlingarna misslyckas?
Ja, paradis som Amazonas regnskogar, Maldiverna och Seychellerna hotar att försvinna för gott. Vandringslederna på kalfjället i Abisko kommer vara täckta av skog när värmen vrids upp. Vi kommer att få se växande politiska konflikter över vattenresurser och matjordar.
Vi ser redan konsekvenserna
Alla fakta finns på bordet.
När världens klimatförhandlare samlas pressas de av en rad färska vetenskapsrapporter 2018 blir det fjärde varmaste året som uppmätts enligt WMO (Meteorologiska världsorganisationen).
Den röda tråden är att det inte längre handlar om abstrakta teorier om vad som k a n hända i framtiden.
Planeten har under 2018 börjat varit utsatt för extrema händelser. Fortsatt torka i Australien, den varmaste november i Norrland, de värsta skogsbränderna i Kaliforniens historia, ett översvämmat Venedig och allt intensivare orkaner mot USA är alla händelser i linje med vad klimatforskarna länge varnat för.
Trots detta fortsätter utsläppen att öka. FNs miljöorgan har visat hur koldioxidutsläppen har börjat öka igen efter att i tre år legat stilla.
Enligt FN måste länderna trefaldiga sina ansträngningar för att klaramålet om två graders uppvärmning innan 2030.
Tappa som under en finanskris
En färsk rapport från Vita Huset, ”National Climate Assessment”, konstaterar att klimatförändringarna väntas orsaka skador för hundratals miljarder dollar närmaste decennierna – och att USA kommer tappa tio procents tillväxt under nästa århundrade.
Det är lika mycket som en finanskris.
Toppmötet i Katowice är de viktigaste förhandlingarna sen klimatmötet i Paris 2015.
Då applåderade världen att alla länder enats om ett ramverk, att alla länder var med på att minska sina utsläpp, även om kraven på rika länder och utvecklingsländer skulle se olika ut.
Parisavtalet kan liknas vid en julsäck med fint inslagna, men tomma, julklappar.
Parisavtalet svagt
Nu måste parterna enas om hur Parisavtalet ska genomföras. Stämningen är inte den bästa. USA har deklarerat att de kommer lämna avtalet i november 2020 och Brasiliens nya regering sällar sig till klimatförnekarnas skara.
Parisavtalet är för svagt och ska nu fyllas med innehåll.
Det bygger på ländernas frivilliga löften utifrån hur mycket de anser sig klara av att minska sina utsläpp. Men deras sammantagna löften i Paris skulle leda till 3 till 3,5 graders uppvärmning av planeten. Det är ett scenario som kan leda till snabbt smältande isar på Grönland och Antarktis, än mer försurade hav och en försvagad golfström. (Skulle hela Antarktis smälta höjs havsnivån med 100 meter.)
Lägg till att länderna är långt ifrån att nå ens de utsläppsminskningar de lovade i Paris.
Handlar om tillit och pengar
Det finns en press på länderna i Katowice att skärpa sina åtaganden i ljuset av de senaste klimatrapporterna. Men det är ingen formell punkt på dagordningen annat än den informella så kallade ”Talaona-dialogen” på mötet, som väntas inskärpa situationens allvar.
EU-kommissionen kommer visserligen till förhandlingsbordet med sitt förslag att EU ska ha noll utsläpp 2050, men det har inte EUs medlemsländer ställt sig bakom.
Förhandlingarna, som kommer ske på detaljnivå, handlar om tillit och pengar.
Länders rapporter om vad de gör på klimatområdet ska vara jämförbara för att förtroendet för avtalet ska kunna upprätthållas. Om till exempel Spanien påstår att de har minskat sina utsläpp med två procent, hur kan andra länder lita på att det är sant? Frågan är känslig, många länder anser detta vara en inre angelägenhet och bland annat Kina spjärnar emot att det ska finnas öppna och transparanta mätmetoder.
Givmildheten hos rika inte på topp
Klimatfinansiering väntas bli den svåraste frågan i Katowice.
LDC- länderna, det vill säga ”Least Developed Countries”, har minst förmåga att satsa på grön teknik och anpassa sig till stigande havsnivåer och behöver därför stöd.
Men givmildheten hos rika länder är inte på topp. 100 miljarder dollar om året ska flöda mellan rika och LDC-länder mellan 2020-2050.
Allt detta ska finnas med i slutdokumentet från Katowice, som avslutas fredagen 14e december.
Nu väntar förhandlingar dag och natt.