Det fanns stunder under det kaotiska klimattoppmötet när tiden bara stillnade. Korta fragment av det ofattbara blev synligt.
”Det är 30 år försent för att rädda korallreven” sa en forskare under klimattoppmötet i Katowice. Det sades i en neutral, konstaterande ton. Världen kommer gå över 1,5 grader upphettning och det klarar inte korallreven. Alla som har snorklat i ett korallrev vet vilken förlust detta är.
Det är den första förlusten av många. Regnskogarna, kalfjällen i norr om polcirkeln är andra sårbara ekosystem som utvecklats i en mycket smal evolutionär strimma av optimala omständigheter. När de rubbas är det försent.
För första gången hade alla deltagare på klimattoppmötet, till och med nordeuropéer, med sig egna färska erfarenheter av ett rubbat klimat. 2018 var ett extremt väderår. Känslan av förnyat allvar och brådska kom att prägla förhandlingarna.
Vägrade ”välkomna” – ville bara ”notera”
Därför kom oljenationernas utspel mitt under förhandlingarna som en chock. Det handlade om två små ord men av omstörtande betydelse. USA, Saudiarabien, Ryssland och Kuwait vägrade ”välkomna” och ville bara ”notera” IPCCs senaste rapport, som konstaterade att världen går mot 3,5 graders upphettning om inte länderna skärper sina utsläppsåtaganden – att de fossila bränslena måste minska med 98 procent till år 2050.
I sista stund löstes konflikten så att man i slutdokumentet nöjer sig med att tacka för rapporten och uppmana länderna att ta till sig innehållet.
”Det är skamligt” sa en av forskarna bakom IPCC-rapporten till mig på toppmötet, och tillade, skakade av vrede: ”Sedan när blev det upp till politiker att avfärda vetenskaplig forskning?”.
USA lämnar
Svaret är att i Katowice gjorde vår tids allt djupare politiska polarisering sin debut. Alltfler länder leds av nationalistiska regeringar som ifrågasätter klimatforskningen. USA har beslutat sig för att lämna Parisavtalet då Donald Trump avfärdat det som löjeväckande.
Dessa länder prioriterar sina egna agendor istället för ett globalt avtal. Med Polen som värdland blev konflikten ännu tydligare. Polens leds av en klimatskeptisk regering där landets president sagt att ”ingen får mörda polsk kolkraft”.
Ett mindre mirakel
I den nya politiska kontexten är det ett mindre mirakel att länderna kunde enas om en regelbok. Utan det hade Parisavtalet bara varit ett tomt och tandlöst dokument.
Viktiga principer slogs fast om hur länderna ska mäta och bokföra sina koldioxidutsläpp; att olika länder har olika förmåga att klara den omfattande statistiska redovisningen som krävs för att alla länder ska kunna lita på varandra; att de fattiga och sårbara länderna kan få hjälp och dessutom inte har lika omfattande krav på sig.
Kina spelade en konstruktiv roll i förhandlingarna och lyckades lugna USA att Kina tänker leva upp till regelverket. En regelbok där USA inte förlorar mot Kina är en förutsättning för att USA en dag kan återvända till Parisavtalet. Kina accepterade också för första gången att den tidigare odiskutabla distinktionen mellan utvecklingsländer och utvecklade länder suddas ut.
Hårda politiska strider att vänta
Att alla har ett ansvar, även fattiga länder, utifrån förmåga. Men avtalet innehöll ingen uppmaning om att länderna måste skärpa sina utsläppsmål för att komma under den 3,5 graders uppvärmning världen nu marscherar mot.
Det var ett järtecken att Frankrikes president Macron under klimattoppmötet backade från miljöskatt på diesel och att svenska riksdagen antog en budget som avskaffar klimatskatten på flyget. De kommande åren väntar hårda strider när klimatinsatser ställs mot miljöskatter som slår mot låginkomsttagare och landsbygd. Klimatåtgärder riskerar att underblåsa den politiska polariseringen.
Det som skulle sporra näringslivet, tydliga regler för utsläppshandel, sköts till toppmötet i Chile 2019.
Ett 3D-pussel
Nu står varje land inför ett slags tredimensionellt pussel: ett näringsliv som ser långsiktiga klimatåtaganden som ett lönsamt koncept, ett språng från fossil till ren energi som sker med hänsyn till de som riskerar drabbas av arbetslöshet och höjda skatter och politiker som vågar ta ledningen.
Annars går vi mot självmord, som FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa till delegaterna i Katowice.