Efter förhandlingar på övertid enades till sist de närmare 200 länderna. Det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015 har nu fått ett ramverk.
– Vi får nog alla vara väldigt nöjda med att vi nu har fått en regelbok som innebär att man kan följa upp hur länderna minskar sina utsläpp, säger Isabella Lövin till SVT Nyheter sent på lördagskvällen.
Fråga om handel skjuts fram
Vägen fram till enandet har dock inte varit fri från hinder. Under det drygt två veckor långa mötet har det kommit löpande rapporter om hur det kärvat i förhandlingarna på olika håll.
– Tyvärr finns det en misstro. Man har velat ha starka försäkringar om att det kommer att finnas finansiering till de fattiga länderna, vilket de rikare länderna har lovat.
Det finns också delar av förhandlingarna där man inte kommit ända fram, konstaterar Isabella Lövin. Det handlar om handelsmekanismer för utsläpp.
– Det jobbet får man göra klart nästa år istället (vid nästa års klimatmöte i Chile, reds. anm.), men det är en mindre viktig bit. Det viktiga var att den här regelboken kom på plats, säger klimatministern.
”EU har visat ledarskap”
Sammanfattningsvis är ändå Isabella Lövin nöjd:
– Det är väldigt glädjande trots allt att världssamfundet har lyckats komma överens om en såpass krånglig och tekniskt komplicerad sak som en regelbok för Parisavtalet, säger hon och tillägger:
– Trots att det är mycket misstro har vi lyckats överbrygga det, och viktigt är att EU visat ledarskap här.
Fakta: Parisavtalet
I december 2015 i Paris fattade världens ledare beslut om ett nytt klimatavtal.
De viktigaste punkterna i avtalet:
- Den globala uppvärmningen ska begränsas till ”klart under” 2 grader Celsius jämfört med slutet av 1800-talet.
- Ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader.
- De globala utsläppen av växthusgaser ska ha nått sin högsta nivå ”så snart som möjligt” för att sedan minska.
- Nettoutsläppen ska vara noll under andra halvan av århundradet.
- Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020.
Källa: Parisavtalet
(TT)