4 juni-demonstrationer nära Victoria Park i Hong Kong. Foto: AFP/ANTHONY WALLACE

Analys: Hongkong tvingas bli mer och mer som Kina

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Hongkongs demokratiska parlamentariker gjorde två bajsattacker mot de Pekingvänliga parlamentarikerna. Men talmannen beklagade oppositionens ”naiva och ansvarslösa beteende” — och klubbade lagen som gör det olagligt att skända nationalsången.

Tilde Lewin

Asienkorrespondent

Först hoppade parlamentarikerna Eddie Chu och Raymond Chan upp från sina platser och tömde en flaska med gödselblandning på golvet. Omröstningen sköts upp lite mer än tre timmar och salen sanerades. Sedan, när mötet öppnade igen, rusade en annan oppositionell parlamentariker mot talmannens podium, blev nedbrottad, och lyckades bara slänga en stor öppen flaska med liknande brun vätska på golvet i parlamentet.

Chu motiverade aktionen med att det är årsdagen av händelserna på Himmelska fridens torg i dag, och förklarade att ”kommunistregimen som dödade sina egna medborgare stinker för evigt”.

Andra sätt att minnas

I år kan Hongkongkineser inte högtidlighålla fjärde juni på samma sätt som de brukar. De årliga fjärde juni-manifestationerna för händelserna på Himmelska fridens torg i Hongkong är världens största. Du har säkert sett bilderna. Människor sitter med tända ljus i Victoria park långt in på natten. Men i år har minnesstunden förbjudits, med hänvisning till reglerna för social distansering.

Det finns andra sätt att minnas det som hände i Peking den 4 juni 1989. Man kan titta på Kinas nationella nyhetsprogram den kvällen, till exempel. Xinwen lianbo heter det. Kinas motsvarighet till Rapport eller Aktuellt. Sändningen från fjärde juni 1989 finns på youtube.

Den 4 juni 1989 börjar Xinwen lianbo på vanligt sätt. Men den unga kvinnan, Du Xian, som läser nyheterna talar mjukt, är klädd helt i svart, och låter sorgsen.

80-talet var väldigt annorlunda. Då trodde till och med det högsta ledarskapet att framtiden skulle bli helt annorlunda. 1984 sa Kinas då högste ledare Deng Xiaoping till Margaret Thatcher att om Kina inte blivit mer som Hongkong när det var dags för området att införlivas helt med Kina så fick de väl vänta lite till med införlivandet.

Signaturmelodin till kvällsnyheterna Xinwen lianbo har låtit likadan sedan 80-talet. Den är pampig och symfonisk. Filmisk. Slingan skulle kunna inleda en gammal tv-serie eller film. Precis som Kinas nationalsång De frivilligas marsch, som faktiskt kommer från en film. ”Barn av en hård tid” från 30-talet. På 30-talet var kommunisterna mer som ett kulturpolitiskt kotteri, med gerillasoldater och skådespelare och journalister i samma gäng. Mao gifte sig med en känd skådespelerska.

Det går snabbt

I dag tvingas Hongkong bli mer och mer som Kina, inte tvärtom. Och just nu går det snabbt. Den nationella säkerhetslagen för Hongkong är redan klubbad, i Peking. Och nationalsångslagen som alltså antogs idag gör att den som skändar den kinesiska nationalsången De frivilligas marsch i Hongkong riskerar tre år i fängelse, och motsvarande 60 tusen SEK i böter.

Och tv-ankarna nuförtiden på Xinwen lianbo låter mer och mer som den där teatraliska kvinnan med dov röst som läser nyheter i Nordkorea. Nu stirrar de stint och uppfordrande in i kameran. Inte sådär inkännande och personligt som Du Xian.

Och nuvarande presidenten Xi Jinping är också gift med en känd artist, precis som Mao var. Hon är en militär musikalstjärna. Hon sjunger till stora orkestrar som låter som kvällsnyheterna Xinwen lianbos signaturmelodi, eller den patriotiska filmmusiken från 30-talet.

Du Xian fick sparken efter sändningen om Himmelska fridens torg. Hon fick inte se sådär ledsen ut eller uppträda sådär dämpat för en sådan sak. Från och med då.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.