Foto: TT

Analys: Röstprocessen är helt laglig – men är den verkligen legitim?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Hur legitim är egentligen en premiärminister som väljs av 0,3 procent av britterna? Frågan är högaktuell i Storbritannien nu när de omkring 160 000 medlemmarna i Torypartiet ska rösta fram en ny partiledare som dessutom per automatik blir Storbritanniens premiärminister. Processen är helt laglig, men är den verkligen legitim?

Anna-Maja Persson

Reporter Storbritannien

Siffran tål att upprepas. Endast 0,3 procent av befolkningen i Storbritannien får vara med och rösta fram den person som ska ta över efter Theresa May. Det betyder att 99,7 procent av britterna inte har någonting att säga till om när den nye premiärministern ska väljas. Och det i ett läge när Storbritannien är mitt uppe i den värsta politiska krisen sedan andra världskriget, när brexit håller på att slita landet i stycken och polariseringen bara växer och växer.

Vit man ur medelklassen

Vilka är de då, de 160 000 gräsrötterna i Torypartiet som håller Storbritanniens framtid i sina händer? Hur ser den genomsnittlige medlemmen ut? Det korta svaret: en äldre, vit man ur medelklassen.

Det lite längre svaret hittar vi i en undersökning från 2018 gjord av Mile End Institute. Den visar att sju av tio i det konservativa partiet är män. 97 procent är vita. 86 procent tillhör medelklassen. Snittåldern är 57 år och fyra av tio har passerat 65-strecket.

EU-skeptiker

När det gäller synen på brexit är en överväldigande majoritet EU-skeptiker. Färska opinionsmätningar visar att hela två tredjedelar av gräsrötterna vill ha en no deal, det vill säga en avtalslös brexit. 84 procent säger bestämt nej till en ny folkomröstning om brexit.

Enligt opinionsinstitutet YouGov är nästan ingenting längre heligt för Torymedlemmarna när det gäller att säkra utträdet ur EU. 54 procent skulle hellre se att partiet förintades än att låta brexit gå om intet.

Mycket står på spel och känslorna svallar. Det faktum att så många britter är helt utestängda ur partiledarvalprocessen har triggat en debatt om demokrati, legitimitet och ansvarsskyldighet.

Osäkerheten förstärks av en annan säregenhet, nämligen att Storbritannien till skillnad från de flesta andra stater inte har någon skriven författning.

Kan bli nyval i höst

En seger i ett nationellt val skulle vara ett sätt att ge ökad legitimitet åt den nye premiärministern. Nästa parlamentsval ska enligt planerna hållas 2022, men alltmer pekar på att det kan bli nyval redan i höst om brexitförhandlingarna återigen går i baklås och dödläget i underhuset består. Ingen av kandidaterna har sagt sig vara sugen på ett nyval. Som det ser ut nu är risken stor att Torypartiet skulle förlora makten antingen till Jeremy Corbyns Labourparti eller till Nigel Farage och hans Brexitparti.

En del debattörer har påpekat att det inte var bättre förr. Fram till 1965 utsågs Torypartiets ledare i samråd mellan olika partitoppar, så kallade ”magic circles”, utan några som helst formella val.

Nu är det i stället upp till 160 000 Torygräsrötter som betalar in årsavgiften på 25 brittiska pund att välja en ny premiärminister. Det vill säga 0,3 procent av Storbritanniens befolkning.

Texten har tillfogats ett förtydligande.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.