Direkt efter terrorattackerna den 11 september 2001 plockade Kinas dåvarande president Jiang Zemin upp telefonluren och ringde den amerikanska presidenten George Bush för att uttrycka sitt deltagande. Han lovade samtidigt att Kina skulle stödja kampen mot internationell terrorism.
Jiang Zemins agerande ledde till en del höjda ögonbryn i Kina, eftersom de antiamerikanska stämningarna i landet var starka. George Bush hade bara året innan utsett Kina till USA:s största strategiska fiende. Försvarsalliansen NATO:s bombning av Kinas ambassad i Belgrad 1999 då tre kinesiska journalister dödades fanns också i starkt minne hos många kineser och att Jiang Zemin nu öppet visade ärkefienden USA stöd var inte välkommet hos alla.
Snabbt resultat
Jiang Zemins agerande gav snabbt resultat. Efter att Kina stödde USA i FN:s säkerhetsråd gick USA med på att terroristklassificera den uiguriska befrielserörelsen ETIM (East Turkish Islamic Movement), varpå både EU och FN följde efter. Därmed hade uigurerna blivit terrorister i världens ögon.
Under 2000-talet har 300-400 så kallade interneringsläger byggts i Xinjiang. Uppskattningsvis har en miljon uigurer tvångsinternerats. I lägren tvingas de lära sig mandarin och om kinesisk majoritetskultur. Vittnesmål till människorättsorganisationer berättar om hur kvinnor tvångssteriliserats och hur man tvingats till arbete på bomullsfälten. Satellitbilder visar att 16 000 moskéer har rivits.
Kina hoppades på stöd
Kina hoppades att man som allierad i den globala kampen mot terrorismen skulle få omvärldens förståelse och stöd för sitt hårda agerande i Xinjiang. Peking ville också vinna legitimitet för sin kamp mot Falungong och mot Taiwans separatistiska strävanden.
Men de senaste åren har västvärldens kritik mot hanteringen av uigurer i Xinjiang ökat och den amerikanska utrikesministern kallade nyligen agerandet i Xinjiang för folkmord.
Även om uiguriska separatister låg bakom en rad terrordåd runt om i Kina under 2000-talet är det få internationella terroristexperter som vill jämställa ETIM med terroristorganisationer som al-Qaida och IS. Dessutom har den kinesiska definitionen av terrorism har vidgats till att inkluderar allt som kan beskrivas som separatistisk eller extremistisk och därför potentiellt kan hota landets stabilitet och nationella säkerhet.
Även fredliga demonstrationer och politisk opposition med krav på självständighet bedöms som terrorism: vilket gripandet av demokratiaktivister i Hongkong har visat.
FN:s terroriststämpling av ETIM är numera borttagen och Kinas agerande i Hongkong och Xinjiang har mött stort motstånd i världen och är en känsliga politisk fråga som ser ut att försämra Kinas relationer med många andra nationer en lång tid framöver.