Andersson (S) för under torsdagen samtal med Finlands president Sauli Niinistö, och på fredag med försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, enligt ett uttalande som skickats till TT.
Ämnet är den spända situationen mellan Ryssland och Ukraina, sedan Ryssland samlat tiotusentals – enligt vissa bedömare omkring 100 000 – soldater vid gränsen, samt Rysslands krav om att fler länder inte ska få ansluta sig till Nato.
”Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka vi väljer att samarbeta med”, säger Andersson i uttalandet.
”Måste respekteras”
”Mot bakgrund av utvecklingen i och omkring Ukraina och försämringen av det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har jag precis talat med Finlands president Niinistö och kommer att föra samtal med Natos generalsekreterare Stoltenberg. Regeringen för också dialog med den amerikanska administrationen.”
”Internationell rätt måste respekteras och efterföljas. Detta inkluderar varje stats rätt att självständigt göra egna säkerhetspolitiska vägval”, fortsätter uttalandet.
Linde i USA
Under torsdagen landade utrikesminister Ann Linde (S) i Washington för att med USA diskutera Rysslands agerande i och omkring Ukraina.
Under tre dagar ska Linde ha en rad möten i den amerikanska huvudstaden. Överst på agendan står samtal med vice utrikesminister Wendy Sherman och president Joe Bidens biträdande nationelle säkerhetsrådgivare Jonathan Finer.
– Det viktigaste med den här resan är samtalen inför alla de dialoger som ska vara nästa vecka, sade Ann Linde till TT strax efter ankomsten till Washington.
ÖB kritiserar ryska kraven
Rysslands krav på USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden, enligt överbefälhavaren Micael Bydén.
– Förslagen till en ny säkerhetsordning skulle rasera grunden för vår egen säkerhetspolitiska lösning, säger Micael Bydén till Dagens Nyheter.
-Det blir svårt till omöjligt i alla andra relationer om man ska följa de här säkerhetsförslagen. Rasera är ett starkt ord, men jag kan bara tala med de här starka orden utifrån mitt uppdrag. Jag kommer inte att kunna leverera mitt uppdrag om det där skulle gå igenom, säger Bydén också till tidningen.
Hotet mot Ukraina väcker mörka minnen i Georgien – Gocha har varit flykting i närmare 30 år
Fakta: Rysslands krav på Nato
Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:
Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.
Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).
Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.
Inte upprätta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.
Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.
Flera möten
Från och med måndag ska representanter från Ryssland i tre olika möten träffa representanter från USA, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
Först träffas representanter för USA och Ryssland i schweiziska Genève den 10 januari. Det är ännu oklart vilka som representerar länderna.
Sedan hålls möten mellan Ryssland och Nato den 12 januari, följt av Ryssland och OSSE den 13 januari. De mötena är vikta helt åt spänningarna kring Ukraina.