Årets fredspris blev ett pris för insatser för pressfriheten. Maria Ressa och Dmitrij Muratov har båda försvarat yttrandefrihet och oberoende journalistik i Filippinerna och Ryssland under hård press från landets bägge regimer.
– Vi hoppas att det ska belysa vikten av journalisters arbete och hur farligt det är att utöva yttrandefrihet, inte bara på platser där det är krig och konflikt men över hela världen, säger Reiss-Andersen.
Dmitrij Muratov är sedan 1995 chefredaktör för Novaja Gazeta, en av Rysslands få kvarvarande större oberoende tidningar.
– Jag bara skrattar. Jag väntade mig inte alls det här. Det är helt galet, säger Muratov till Telegram-kanalen Podjom.
Tidningen har genom åren blivit utsatt för en rad attacker och mord mot flera journalister, mest känt är mordet på Anna Politkovskaja som sköts till döds i sitt bostadshus 2006.
Ressa: Lite chockad
Maria Ressa är en av Filippinernas mest kända förespråkare för yttrandefrihet. Hon grundade nyhetssajten Rappler och har kritiserat president Rodrigo Duterte med flera avslöjanden om korruption och övergrepp mot mänskliga rättigheter.
– Jag är lite chockad. Det är verkligen känslosamt. Men jag är glad för mitt teams skull och vill tacka Nobelkommittén för att de erkänner vad vi går igenom, säger hon till TV2.
För sina granskningar och avslöjanden om utomrättsliga avrättningar i Dutertes krig mot droger dömdes Ressa 2019 till sex års fängelse för cyberförtal, en lag Duterte själv valde att införa.
”Representerar fängslade journalister”
Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige, vars organisation var en av dem nominerade till priset, tycker valet av pristagare är helt rätt.
– Jag är rörd. Det här är två personer som slåss för pressfrihet. Det här är två individer som sticker ut hakan, som kämpar för sina liv i sina länder och i världen. De respresenterar hundratals journalister som sitter i fängelse, säger Erik Halkjaer.
Utrikesminister Ann Linde säger att priset går till två modiga människor.
– Det är väldigt viktigt att vi sätter ljuset på journalisters möjligheter att verka och för pressfriheten. Det är verkligen rätt pris, säger Ann Linde.
Fredspristagare sedan 2011
2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2012: Europeiska unionen, EU.
2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.
