När dåvarande utrikesministern Ann Linde (S) skrev under Sveriges Nato-ansökan i maj 2022 var förhoppningen att processen skulle vara över på några månader. Så blev det inte.

Istället hamnade den svenska regeringen i en utdragen dragkamp med Turkiet, som bland annat påstod att Sveriges skyddade terrorister från PKK.

Det som fick landet att vända var en vapenaffär med USA om 40 nya F16-plan. Och i fredags kom beskedet att även Ungern väntas välkomna Sverige i försvarsalliansen, även det efter en uppgörelse om att köpa stridsplan.

Politiskt maktspel

Att storpolitiska processer föregås av politisk byteshandel är ingenting nytt, menar Jan Hallenberg. Att det fått så stor uppmärksamhet nu beror enligt honom på att Sverige för första gången är med och spelar på den storpolitiska arenan.

– Det går att jämföra med när Anders Fogh Rasmussen skulle bli Natos generalsekreterare 2009. Då fick Turkiet en general högt upp i hierarkin i Nato som de inte skulle ha fått annars. Eftersom Sverige inte var med då fick det ingen större uppmärksamhet här.

Vill visa sig stark

Om F16-planen var en förutsättning för att Turkiet skulle rösta ja handlar det för Viktor Orbáns del främst om ”paketering”, menar Hallenberg.

– Det måste se bra ut för den nationella och internationella publiken. Varför har det här dragit ut på tiden? Jo för att ”den store Orbán” har tänkt igenom en strategisk lösning. Det här är ett sätt för honom att sälja det.

Men om han tror att det kommer att tysta Sveriges Ungern-kritik så kommer det inte att lyckas, menar Hallenberg.

– Man kommer att fortsätta kritisera, även om man nog kommer att ligga lite lågt den kommande tiden.

Imorgon röstar Ungern

I morgon, måndag, väntas det ungerska parlamentet rösta för ett svenskt inträde i Nato. Om beslutet går igenom kan Sverige vara medlem inom kort.

– Det bör vara klart inom två veckor, säger Hallenberg.