Växande klassklyftor i Baltimore

Uppdaterad
Publicerad

TV-teamen har lämnat den amerikanska staden Baltimore – upploppen efter att ännu en ung svart man fallit offer för polisvåld har upphört. Men det som egentligen hände i Baltimore är mer komplicerat än så – i en stad där borgmästaren, polischef och många poliser är svarta kan inte allt skyllas på rasism.

I västra Baltimore är 96 procent av befolkningen svart och barnen där löper tio gånger högre risk än vita att dö innan ett års ålder. Och klassklyftorna växer, en vit medelklassfamilj är i dag fem gånger rikare än en svart familj.

Än en gång fick vi se hur amerikanska innerstadsgator exploderade i våld och upplopp.

Freddie Gray fick nacken knäckt i en polispiket. Och här är inte bara vrede över Freddie Grey död som skriks ut, det är också hopplöshet över att bo i en stadsdel där generation efter generation tycks dömd till misär.

Få fadersfigurer

En mamma i västra Baltimore satt hemma och såg upploppen på TV när hon plötsligt kände igen en gänglig 16-åring som kastade sten på polisen. Hon rusade ut och hämtade hem sin maskklädda tonåring, medan hon bankade på honom och skällde ut honom med långa svordomar ”Försöker du bli dödad här ute, eller?”.

Bilderna av Toya Graham raseri och rädsla kablades ut över hela världen. Hon är en av många ensamstående arbetslösa mödrar här i Baltimore som försöker hålla sina söner borta från gatorna där gängledaren ofta är den enda fadersfigur som erbjuds.

Stöd till mammor

Men Baltimore bjuder också motstånd. Healthy Families är ett av många center som erbjuder stöd dygnet runt för unga, ensamstående mammor.

På väggarna sitter färgglada planscher med pedagogiska uppmaningar om att leka uppmärksamt med sitt barn, att prata med sitt barn, att läsa sagor för sitt barn.

Dayleasha Brown sitter och leker med sin baby tillsammans med andra mammor och socialarbetare.

– Titta här, din baby har börjat leka med former och färger, du måste bekräfta henne i det, undervisar socialarbetaren.

– Hon är som en andra mamma för mig, säger Dayleasha Brown.

Född på fel sida

I Baltimore handlar ett barns livschanser om vilken sida av järnvägen man är född på. På östra sidan lever de vita barnen samma liv som barn i Sverige, Finland eller andra rika västliga länder.

Men på andra sidan järnvägen i västra Baltimore är spädbarnsdödligheten tio gånger högre och ligger på samma nivå som i Nordkorea, Uzbekistan och El Salvador.

Femtio procent av alla tonårstjejer har varit gravida innan 19 års ålder, antalet mord är 20 gånger högre än riksgenomsnittet och arbetslösheten ligger på 52 procent.

Och de svarta unga männen är frånvarande, bland killar i 30-årsåldern har en tredjedel suttit eller sitter i fängelse.

Går inte ut efter 22

Taylor King var en skådespelarna i den kända TV-serien The Wire, som skildrar de svartas verklighet i Baltimore. Vi träffar henne hos en organisation för ensamma mammor, hon får bo i en lägenhet i två år med sin lilla son. Hon är i dag arbetslös.

– Jag spelade den unga tjejen med attityd, som hela tiden sa emot i klassrummet. Precis sån var jag själv, minns hon. Så blev hon gravid och bestämde sig för att behålla barnet.

– Jag övervägde både abort och adoption, säger hon medan hon håller för öronen på sin son Taylin, i dag tre år, så han inte ska höra.

– Men så såg jag hur många andra tonårsmammor verkade klara sig och då ville jag också försöka. Jag har gjort mycket dumheter och vändpunkten kom när jag hamnade i fängelse, erkänner hon.

Nu kämpar hon för att skapa ett liv för sig och sin son, men nästan varje vecka kommer polisen och hämtar kroppar i hennes bostadsområde Sandtown efter nattens dödsskjutningar, berättar hon.

– Efter klockan 22 går jag aldrig ut.

Skolan ett hopp

I dag bor hon ensam i en lägenhet socialtjänsten betalar, sonen Taylin träffar aldrig sin pappa.

– Han lever, han jobbar men han kommer aldrig förbi och hälsar på.

Hur ska du kunna skapa ett tryggt liv för Taylin?

– Det är vad jag frågar alla. Min familj säger att det bara finns ett svar: Skolan, säger hon och ser deppig ut.

Hon planerar att flytta ut på landet, bort från västra Baltimore.

Slaveriets skugga

Situationen är inte unik för Baltimore, samma statistik när det gäller mordfrekvens, tonårsgraviditeter och spädbarnsdödlighet gäller för de svarta innerstadskvarteren i Chicago, Detroit, Philadelphia och i landets huvudstad Washington.

Och en förklaringarna står att finna i USA:s historia och århundraden av slaveri där familjestrukturer slets sönder. Det menar flera av landets ledande sociologer.

– Det handlar om slaveriet, om generationers post-traumatiska stressreaktion över slaveriet. Detta är något samhället i dag måste erkänna och försöka komma över genom insatser på alla plan. Vi har lärt oss av de amerikanska indianernas historia att det tar minst sju generationer, säger socialchefen Stacey Stevens.

I dag är över 150 frivilligorganisationer och socialkonto engagerade i att stötta den unga generationen svarta i Baltimore. En del kurvor börjar peka åt rätt håll, spädbarnsdödligheten har börjat sjunka.

Stora skillnader

Vi träffar pensionären Ellen Down som sitter på sin trappa i värmen, hon törs åter sitta utomhus nu när upploppen lagt sig. Hon var också ensamstående mamma, men sönerna överlevde och har i dag båda jobb. Hon tittar stolt på den ena sonen som fixar med sin bil.

– Jag klarade det. Jag klappar mig själv på axeln varje dag och tackar Gud för att jag klarade det, säger hon.

Ingen vet var och när i USA som dödsskjutningar kommer att skapa upplopp och kravaller nästa gång. USA har nu börjar granska den systematiska rasismen inom poliskåren men många menar att det bara är ett symptom, att den ärvda fattigdomen i svarta innnerstadskvarter måste åtgärdas.

En vit medelklassfamilj har i dag fem gånger större ekonomiska resurser än en svart familj och den skillnaden har vuxit de senaste 25 åren enligt en studie vid Brandeis Universitet.

De växande klassklyftorna i USA kommer med största säkerhet bli en valfråga i nästa val.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.