Julian Assange vid den brittiska domstolen i dag onsdag. Foto: Neil Hall/TT

Julian Assange nekas borgen

Uppdaterad
Publicerad

Julian Assange har i dag nekats borgen i brittisk domstol. Tidigare i veckan kom beskedet att Wikileaks-grundaren inte ska utlämnas till USA på grund av depression och skör hälsa.

Julian Assange som sitter häktad i Storbritannien för att ha brutit mot brittiska borgensregler nekades i dag borgen. Assange hade begärt att få släppas fri mot borgen i väntan på rättegång men fick nu alltså ett nej.

– Jag är övertygad om att det finns goda grunder att tro att om Assange släpptes i dag skulle han låta bli att komma till domstolen för att ställas inför rätta, säger domaren Vanessa Baraitser.

Samma domare beslutade tidigare i veckan att Assange inte kommer utlämnas till USA då hans hälsa bedöms vara alltför skör.

Dagens beslut innebär att Assange fortsatt kommer vara fängslad på Belmarshfängelset i London, där han suttit sedan april 2019.

Bodde på ambassad i sju år

Assange, som i USA är anklagad för spioneri och dataintrång, sökte sig till Ecuadors ambassad i Storbritannien 2012 då han även var eftersökt av Sverige misstänkt för våldtäkt. Där bodde han sedan i sju år tills han 2019 släpades ut ur byggnaden.

Anklagelserna i USA handlar om Assanges organisation Wikileaks publiceringar av tiotusentals hemligstämplade amerikanska dokument om militära insatser i Irak och Afghanistan. Julian Assange hävdar själv att han agerat som journalist och att dokumenten var av allmänt intresse.

USA väntas överklaga domstolsutslaget. Det svenska rättsfallet lades ned innan Assange lämnade ambassaden.

Fakta: Julian Assange och Wikileaks

Född 1971 i Townsville, Australien.

Blev som tonåring känd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.

Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora läckor skulle kunna lämnas och publiceras.

2010 publicerade Wikileaks en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där ett dussintal civila dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters, vilket fick enormt stor uppmärksamhet.

2010 släpptes också cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och på hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.

2016 släppte Wikileaks läckt e-post från Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. Intrånget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrättelsetjänst.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.