Högernationalisten Jair Bolsonaro lyckades under sina fyra år vid makten med konststycket att bråka med alla Brasiliens viktigaste handelspartners: Kina, USA, EU och Argentina. Det var därför inte förvånande att diplomater och beslutsfattare runt om i världen andades ut när det stod klart att Lula vunnit valet.
Brasilien som partner
Lula är en global vänsterikon men lättnaden över hans valseger har sträckt sig långt utanför det egna ideologiska lägret. Även många statschefer som inte står till vänster – exempelvis Macron i Frankrike – har uttryckt entusiasm över att Bolsonaro röstats bort. Det finns helt enkelt en längtan efter ett Brasilien som återigen är en konstruktiv samarbetspartner.
Före Bolsonaro var Brasilien en högt respekterad aktör i att möta globala utmaningar: klimatförändring, svält, epidemier. Och det gällde oavsett om det var högern eller vänstern som styrde i Brasilia. Med Bolsonaro som president blev Brasilien allt mer isolerat och det blev särskilt tydligt efter att meningsfränden Trump försvann från Vita Huset.
Klimatfrågan blir central
Lula kommer att göra Amazonas framtid till en viktig pelare i sin utrikespolitik. Kanske inte främst för att han är en stor miljövän utan för att han är väl medveten om att omvärlden känner stor oro för vad som ska hända med världens största regnskog. Klimatfrågan blir då en utmärkt språngbräda för att profilera Brasilien internationellt.
Redan har Lula presenterat flera initiativ i den riktningen. Under de första månaderna av sin mandatperiod ska Brasilien stå värd för ett toppmöte om Amazonas framtid. Lula planerar fördjupat samarbete med andra stora regnskogsländer som Indonesien och Kongo, Brasilien ska arrangera G20 under 2024 med klimatfrågan i centrum och Lula har sagt att han vill se FN:s klimattoppmöte COP30 på brasiliansk mark i Amazonas.
Krävs resultat på hemmaplan
På den internationella arenan kan Lula vänta sig en lång smekmånad men på hemmaplan väntar ett tuffare politiskt klimat. Även om Bolsonaro nu är borta från presidentposten – och till och med lämnat landet – så betyder det inte att bolsonarismen är död som politisk rörelse. Och en betydande del av befolkningen ser fortsatt Lula som en illegitim president. Därför kan det bli lättare att skörda triumfer i utrikes- än i inrikespolitiken.
Men utrikes- och inrikespolitik hänger ihop och Lulas resultat på hemmaplan blir avgörande för hans auktoritet på den internationella arenan. För att fylla ledarrollen i klimatfrågan krävs snabba resultat i att få skövlingen i Amazonas under kontroll. Och för att bli en tung röst i globala fördelningsfrågor måste nyfattigdomen i Brasilien minska.
Miljöministern får nyckelroll
Jobbet ska göras av en rekordstor regering där Lulas eget arbetarparti PT lägger beslag på de tyngsta portföljerna (finans-, försvars-, justitie- och utrikesministern). 11 av 37 ministrar är kvinnor – fler än någonsin i Brasilien – men fortfarande långt ifrån varannan damernas och en bra bit efter många andra latinamerikanska länder.
En nyckelroll får den gröna politikern Marina Silva som blir miljöminister. Hon hade den rollen redan under Lulas första tid vid makten i början av 2000-talet men hoppade av regeringen efter bråk om kontroversiella satsningar på infrastruktur i Amazonas. För att stötta Lula den här gången krävde Silva att klimatfrågan ska genomsyra inte bara miljöpolitiken utan hela regeringsarbetet.
Vägrar fördöma kriget
Med Lula kommer omvärldens bild av Brasilien att förändras. Men vissa av de som nu applåderar den nya presidenten kommer att bli besvikna. För allt blir inte annorlunda. Bolsonaro vägrade att tydligt fördöma Putins krig i Ukraina. Lula lär inte avvika från den linjen. Här väger Lulas dröm om en multipolär världsordning tyngst. Och intresset av att blåsa liv i BRICS-samarbetet med Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Där vill Brasilien även få med grannlandet Argentina för att stärka den latinamerikanska närvaron.