Bilden är tagen två timmar efter jordskalvet när vattenmassorna drar sig tillbaka efter att ha översvämmat kärnkraftverket Dai-ichi i Fukushima-prefekturen. Tre av sex reaktorer var i drift vid tillfället och snabbstoppades automatiskt vid jordbävningen. Men de nära tio meter höga betongmurarna, som byggts just för att skydda mot tsunamivågor, förmådde inte stå emot vattenmassorna. Foto: AP/TT
Bildspel: Fukushima – tio år sedan kärnkraftkatastrofen
UppdateradPublicerad
Tio år har gått sedan en oerhört kraftig jordbävning skakade nordöstra Japan och utlöste massiva tsunamivågor som svepte in över land. 15 897 människor har bekräftats omkomna och ytterligare 2 553 har fortfarande inte återfunnits. Drygt en halv miljon tvingades lämna sina hem.
Men de långsiktiga konsekvenserna är störst kring det havererade kärnkraftverket i Fukushima.
Bilden är tagen två timmar efter jordskalvet när vattenmassorna drar sig tillbaka efter att ha översvämmat kärnkraftverket Dai-ichi i Fukushima-prefekturen. Tre av sex reaktorer var i drift vid tillfället och snabbstoppades automatiskt vid jordbävningen. Men de nära tio meter höga betongmurarna, som byggts just för att skydda mot tsunamivågor, förmådde inte stå emot vattenmassorna. Foto: AP/TT
På avstånd ser förödelsen efter tsunamin inte så allvarlig ut. Den ordinarie elförsörjningen slogs dock ut av jordskalvet samtidigt som tankarna som skulle förse nödgeneratorerna med bränsle spolades bort. Backupbatterierna höll i runt en timme, därefter saknade flera av reaktorerna kylning. Ett år efter katastrofen erkände ägaren Tepco att man känt till behovet av förstärkt tsunamiskydd men inte agerat. Anledningen var rädsla att åtgärderna skulle tolkas som bevis på bristande säkerhet. Foto: Yasushi Kanno AP/TT
Reaktorbyggnad 1 före respektive efter den vätgasexplosion som inträffade ett dygn efter tsunamin, då uteblivning kylning orsakat en partiell härdsmälta. Trots att batteridrift räddat kylningen under den mest kritiska timmen direkt efter snabbstoppet, och att ett ångtryckdrivet reservkylsystem därefter tog vid, blev samtliga reaktorer som var i drift svårt skadade. Hade man inte börjat kyla de skenande reaktorerna med havsvatten hade konsekvenserna av olyckan blivit ännu allvarligare. Foto: AP/TT
Tre år efter katastrofen var byggnaden kring reaktor nummer 3 fortfarande en ruin. När bränslets zirkoniumkapsling blev för varm reagerade den med vatten varvid vätgas frigjordes. När den blandades med luft i reaktorbyggnaderna inträffade kraftiga knallgasexplosioner. Nivåerna av radioaktivitet på platsen är mycket höga. Foto: Tepco, AP/TT
Till skillnad från Tjernobyl, där man kapslat in den olycksdrabbade reaktorn i en sarkofag, har Japan bestämt sig för att i stället sanera det kontaminerade området. Ett arbete som kommer att ta många decennier att slutföra och bli mycket kostsamt. 2021 jobbar mer än 4 000 personer med att sanera Fukushima Dai-Ichi – det är fyra gånger fler än när kraftverket gick i normal drift. Folk kommer från hela Japan då risktillägget – som i bästa fall kan ge dubbel lön – lockar. Foto: Jae C. Hong, TT/AP
Tsunehisa Katsumata, ordförande för ägaren Tepco (Tokyo Electric Power Co), bugar ursäktande efter en presskonferens den 17 april 2011. Utredningar visade senare att kraftverksanläggningen var illa förberedd för en naturkatastrof av den här magnituden och att man till en början försökte tona ned allvaret i situationen. 2019 frikändes Katsumata och ytterligare två bolagsdirektörer i domstol, sedan de stått åtalade för bland annat yrkesmässig vårdslöshet. Tepco har redan betalat omkring 750 miljarder kronor i skadestånd till drabbade människor och kostnaden för att riva kraftverket i Fukushima samt sanera omgivningarna uppskattas till minst 1 160 miljarder kronor. Foto: Shuji Kajiyama, AP/TT
Direkt efter olyckan beslöt myndigheterna att evakuera alla områden närmare än 30 kilometer från kärnkraftverket. Mer än 160 000 människor fick lämna sina hem. Först 2014 fick de första tillstånd att återvända. Bland annat kunde de här barnen komma tillbaka till sitt daghem i Tamura, en stad belägen två mil inåt landet från kärnkraftverket Dai-ichi. Detta sedan man konstaterat att strålningsnivåerna blivit tillräckligt låga för att människor ska kunna bo där. Foto: AP/TT
2021 har omkring 40 000 människor fortfarande inte återvänt till sina hem efter att ha blivit evakuerade. Trots att strålningsnivåerna inte är särskilt höga är staden Futaba fortfarande delvis övergiven. Växtlighet har tagit över bostadsområdena och i stället för människor lever här i dag djur som vildsvin, räv och kanin. Foto: Jae C. Hong, TT/AP
Strax efter klockan 14 den 11 mars 2011 rusade eleverna ut ur klassrummet. Sedan dess har lågstadieskolan i Futaba varit övergiven. Ett ögonblick fruset i tiden. Först 2018 meddelades det första och hittills enda dödsfallet orsakat av strålning från olyckan: En man i 50-årsåldern, som under hela sitt liv jobbat i kärnkraftindustrin, hade avlidit i lungcancer. Han hade arbetat på Fukushimaverket två perioder efter härdsmältorna. Samtidigt uppskattas att omkring 2500 människor har dött på grund av psykisk ohälsa orsakad av evakueringen och det sociala stigma som denna inneburit på många som bodde i området. Foto: Jae C. Hong,AP/ TT
En bild av det smälta kärnbränslet inne i den havererade reaktor 2 tagen av en fjärrstyrd robot. Den radioaktiva strålningen är så hög att människor överhuvudtaget inte kan vistas där, vilket gör att röjningsarbetet tar lång tid. Även reaktorerna 1 och 3 drabbades härdsmältor. Foto: AP/TT
De tre härdsmältorna behövde kylas med vatten under flera år. Genom att borra hål och lägga ned kylrör skapade man en frusen barriär nere i marken under de förstörda reaktorbyggnaderna. På så sätt hindrades förorenat och radioaktivt kylvatten från att läcka ut i grundvattnet och havet. Foto: Kimimasa Mayama, AP/TT
Först 2019 hade röjningsarbetet nått så långt in att en fjärrstyrd robot kunde börja föra ut det starkt radiaktiva kärnbränslet från de havererade kylbassängerna. Efter snart tio år av saneringsarbete har fem procent av området runt kraftverket så höga strålningsnivåer att människor bara kan vistas där kortare stunder och då i full skyddsmundering. Foto: Tepco
Även reaktor nummer fyra skadades svårt av en vätgasbrand fyra dagar efter tsunamin, trots att denna inte var i drift när tsunamin inträffade. Ytterligare fyra kärnkraftverk längs den japanska kusten drabbades också av jordbävningen och tsunamin, men utan att det ledde till några allvarliga konsekvenser. Foto: TT/AP
Två miljoner ton starkt förorenat regn- och kylvatten har hittills pumpats upp från reaktorerna och kylvattenbassängerna. Det förvaras i tankar på olika platser i den avspärrade zonen. Nu finns inte plats för mer och myndigheterna har gett grönt ljus för att det delvis sanerade vattnet ska börja släppas ut i havet med start 2022. Foto: AP/TT
Protester utanför Japans ambassad i Sydkorea mot att förorenat vatten ska pumpas ut i Stilla Havet. Kraftverkets ägare Tepco hävdar att vattnet är så rent det kan bli och att den radioaktiva väteisotopen tritium, som inte går att filtrera bort, dessutom förekommer naturligt i omgivningen och därför inte är något problem. Men miljögrupper, fiskare och Japans grannländer vägrar. Bland annat eftersom vattnet även påstås innehålla höga halter av strontium-90, som har en halveringstid på 29 år och som lagras i skelettet. Foto: Jeon Heon-Kyun, TT
Miljontals ton radioaktivt rivningsmaterial har samlats på hög på olika platser intill det olycksdrabbade kraftverket Fukushima Dai-ichi. Det kommer senare att transporteras till ett mellanlager på en annan plats i landet innan det placeras i slutförvar. Prognosen för när arbetet ska vara klart är 30-40 år, men den bygger på nya tekniska lösningar som ännu inte existerar. Foto: Koji Harada AP/TT
Gradvis har evakueringsordern lyfts för områden som omger kärnkraftverket. De centrala delarna av staden Okuma är fortfarande utrymda, medan människor har kunnat återvända till utkanterna av samhället. Bilden är från 2019. Foto: AP/TT
För många människor i nordöstra Japan är den 11 mars en sorgens dag och lär så förbli under lång tid. Foto: Jiji Press/TT
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.
