Han har levt i total isolation under 23 av dygnets 24 timmar, utsatts för dagliga kroppsvisitationer och haft begränsad möjlighet att påverka sin situation. Tingsrätten i Oslo gav Breivik delvis rätt i en dom som kom våren 2016 när man fann att den behandling som den terrordömde massmördaren Anders Behring Breivik tvingas underkasta sig i fängelset strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Men både norska staten och Brevik överklagade domen. Regeringsadvokaten som företräder norska staten anser att behandlingen är motiverad ur säkerhetssynpunkt. Både vad gäller Breiviks personliga säkerhet och allmänhetens.
Breivik vill ha ytterligare lättnader av tvångsmedlen och hävdar sin rätt till korrespondens med världen utanför fängelset.
Ny rättegång
Nu inleds en ny rättegång i den högre instansen, lagmannsretten.
– Det är framför allt säkerhetsargumentet som begränsar fångars rättigheter. Det tror jag att folk glömmer när de reagerar på att Breivik fick rätt mot staten. Han har fått ett straff och genomförandet av straffet ska inte vara ett tilläggsstraff. Han ska som utgångspunkt ha samma rättigheter som alla andra. Frågan är hur man bedömer säkerhetsargumentet, säger Linda Grøning, professor i rättsvetenskap vid Universitetet i Bergen.
I mars 2013 träffade han sin mor, men det är det enda besök han haft i fängelset av en icke professionell person. Möten med präst och vårdspersonal sker genom en glasvägg. Efter tingsrättens dom får han träffa sina advokater genom ett galler och har haft mer kontakt med fängelsets personal, men han har fortfarande ingen kontakt med andra fångar.
– I norsk kriminalvård strävar man generellt efter en så normal tillvaro som möjligt under avtjänandet av ett straff, inom ramen för det frihetsinskränkningar som straffet för med sig. Frågan som ska avgöras är hur mycket inskränkningar utöver det som kan tillåtas i säkerhetens namn, säger Linda Grøning.
Inspirerar andra
När britten Thomas Mair åtalades för att ha mördat Labour-politikern Jo cox framkom att han inspirerats av Breivik. Något som enligt tysk polis även gäller den 18-årige man som förra sommaren mördade nio personer i München.
Breivik har möjlighet att skriva brev från fängelset, men han får inte skriva om dåden på Utøya och i Oslo, eller om det politiska manifest som han publicerade på internet.
När hans sak prövas av lagmannsrätten vill han få utökade möjligheter till korrenspondens och hans advokater åberopar på nytt Europakonventionen.
– Men den delen tror jag ligger väl inom ramarna för Europakonventionen, här får han svårt att få rätt, säger Jørn Jacobsen, professor i straffrätt.
Breiviks ärende sätter press på den norska staten från två håll.
– Det är svårt att tänka sig något värre än det som han har gjort. Då känner man starka antipatier mot honom, men det är viktigt att hålla fast vid rättsstatens principer. Och det är svårt att veta var gränsen ska dras, säger Jørn Jacobsen.