Aron Lund är analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Foto: Stina Stjernkvist/TT

Chatta med Mellanösternanalytikern Aron Lund om krisen mellan Libanon och Israel

Uppdaterad
Publicerad

Två dagar i rad exploderade personsökare, walkie-talkies och annan kommunikationsutrustning på flera platser i Libanon som en attack mot Hizbollah. Israelisk underrättelsetjänst tros ligga bakom, men uppgifterna har än så länge inte bekräftats av Israel själva. Under fredagen uppger IDF att man genomfört flyganfall mot södra Beirut.

Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), svarade på era frågor om krisen mellan Israel och Libanon.

Chatta med Mellanösternanalytikern Aron Lund

Chatten avslutad

Nu avslutar vi chatten. Tack Aron Lund och till alla som skickat in frågor!

Nu måste jag tyvärr sluta! Tack för alla frågor, och låt oss hoppas att konflikten kan dämpas snart.

Kalle • Hej,
Vad är Hamas och Hizbollah slutgiltiga mål?

Hamas uppger sig sträva efter en palestinsk stat. Man har sedan 2017 uttryckt att man kan tänka sig att respektera en tvåstatslösning efter 1967 års gränser, om den får stöd av det palestinska folket, även om gruppen som sådan aldrig kommer erkänna Israel. Det är lite tvetydigt, och det är väl också tanken. Hezbollah har en hårdare linje och har aldrig signalerat någon förståelse för tvåstatslösningstanken, utan säger sig vilja bli av med Israel som sådant. Men Hezbollah är heller inte en palestinsk grupp, utan libaneser. Vad gäller Libanon talar man om att Israel ska drivas ut från ett område som man anser vara ockuperat territorium, Shebaaområdet. Det är utan tvekan ett Israelockuperat område, däremot tvistar det lärde om huruvida det egentligen tillhör Libanon eller Syrien - men Hezbollah menar alltså att det är libanesiskt.

Ali Etemadi • Vem vinner mest under den här krisen?

Vi får se vem som vinner mest. Det beror på vilken typ av konflikt detta visar sig vara, hur långt upptrappningen går och hur de olika sidorna agerar. Däremot tror jag det är lätt att se vilka som kommer att förlora mest: vanligt folk i Libanon. Det är en väldigt trasig stat som har stora problem redan, och de lär förvärras ytterligare.

Anneli • Men var står Libanesiska regeringen i detta stöder dom eller stöder dom inte Hizbollah

Det är ganska komplicerat - libanesisk inrikespolitik får kvantfysik att verka enkelt.

I korthet kan man säga att regeringens officiella linje är att Israel är fienden och att Hezbollah bedriver ett rättmätigt försvar av landets territorium. Men samtidigt deltar inte den officiella armén i striderna och regeringen, och man behandlar inte detta som ett krig mellan Israel och Libanon.

I praktiken är regeringen otroligt trasig och svag. Libanon lider av mycket stora inre problem och rör sig sedan flera år allt mer mot att vara en sorts kollapsad stat. Man har bland annat ingen president sedan länge. Många av de politiska krafter som är med och styr landet är i själva verket fiender till Hezbollah. Det är med andra ord svårt att enas om en gemensam linje som kan styra statens agerande, även om retoriken är Israelfientlig.

Chatten avslutas strax
Nu är det några minuter kvar innan vi avslutar chatten.

Victor • Hur såg kriget ut 2006 jämfört med nu?

Under kriget 2006 gick Israel in på bred front på marken, och uttalade att man skulle försöka krossa Hezbollah fullständigt. Vi har hittills inte sett någon markoffensiv och man har heller inte uttalat något mål om att krossa Hezbollah. Istället talar man om att krigsmålet är att trygga Israels nordgräns, genom att Hezbollah på ett eller annat sätt förmås att retirera norrut. I praktiken handlar det om att man vill att Hezbollahs styrkor ska koncentreras norr om Litanifloden, som löper ungefär parallellt med gränsen en bit norrut i Libanon.

Dan • Hur är det möjligt att Mossad inte klarade av att förutse Hamas attack den 7 oktober förra året då 3000 palestinier tog sig in i Israel?

Det är en stor diskussionsfråga även i Israel. Just nu pågår en stor politisk dispyt kring detta: premiärminister Netanyahu vägrar nämligen tillsätta en statlig utredning om saken, trots att det snart har gått ett helt år sedan händelsen Han säger att det måste vänta tills kriget är över. För Netanyahus del handlar det naturligtvis om att han är rädd att utredningen skulle peka ut fel och brister i hans eget agerande, för han satt ju vid makten när angreppet skedde.

Richard • Det har ju talats om vapenvila under hela tiden som olika angrepp skett. Tror man verkligen att det finns någon gisslan kvar i livet att befria?

Man befriar ju fortfarande gisslan då och då, så visst finns det israeler kvar i livet i Gazaremsan. Exakt hur många vet nog ingen utom Hamas.

Adam • Hur många/mycket trupper har Israel flyttat norr från Gaza? Ser vi tecken på en markoffesiv i södra Libanon?

Ja, Israel verkar ha förberett sig för den möjligheten åtminstone. En markoffensiv kan dock vara mer eller mindre omfattande, och jag tror vi skulle ha sett mer omfattande förberedelser om man planerade en riktigt storskalig invasion av Libanon. Man skulle nog ha kallat in reservister och liknande till de väpnade styrkorna. Men det är värt att komma ihåg att de här länderna är ganska små och man kan förflytta trupper tvärs över landet ganska snabbt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Upptrappning mellan Israel och Hizbollah i Libanon

Mer i ämnet