SVT Nyheters genomgång av så kallade Dublinärenden visar att hundratals afghaner tagit sig till Frankrike varje år, efter avslag på asylansökan i Sverige. Sannolikt är mörkertalet ännu större.
Sverige och Frankrike har nu, precis som EU:s övriga medlemsländer, asylmyndigheter som strävar efter en gemensam syn på skyddsfrågan för afghanska medborgare. Väldigt få räknas som flyktingar, de som får stanna bedöms ha så kallat ”särskilt skyddsbehov”.
Nationells skydd före internationellt
Att det kan skilja så mycket mellan Sverige och många av de andra stora mottagarländerna i EU, vad gäller afghanska medborgare, handlar i stället om synen på något som kallas internflykt.
– Har man inte internflykt när det gäller ett land som Afghanistan, då kommer man få väldigt höga bifallsprocent, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket, och fortsätter:
– Kan du söka din tillflykt inom landets gränser så ska du göra det innan du får internationellt skydd i annat land.
Så här fungerar det: Om man som asylsökande afghan exempelvis har levt större delen av sitt liv i Iran, eller kommer från en av många hårt talibanstyrda provinser i Afghanistan, betyder inte det att det är omöjligt att återvända till Afghanistan. Åtminstone inte om man tillämpar internflykt.
Fransk domstol rev upp beslut
Exempelvis Kabul bedöms av Migrationsverket i Sverige vara en plats dit det faktiskt går att återvända. I Frankrike är myndigheterna mer restriktiva.
– Vad gäller afghaner i Frankrike så verkar det finnas en trend, man bedömer att Afghanistan inte är säkert helt enkelt, säger Manon Kancel, ordförande i organisationen Asile, till SVT Nyheter.
Asile jobbar med juridisk vägledning åt asylsökande i Frankrike, och bekräftar bilden av hur Frankrike har en i stora delar samstämmig syn med Sverige vad gäller skydd. Däremot är tendensen tydlig: Franska myndigheter och domstolar ställer sig mer skeptiska till internflykt i Afghanistan, mycket verkar handla om synen på vilka resvägar en återvändande person hamnar på.
Osäkra afghanska resvägar
Den franska förvaltningsdomstolen för asylärenden har bland annat tolkat lagen så att myndigheter måste beakta säkerhetsläget även i de regioner som en asylsökande måste färdas genom vid ett eventuellt återvändande.
I ett beslut från 2017 angavs bland annat att en asylsökande inte hade skäl nog att bevilja uppehållstillstånd för särskilda skyddsbehov. Detta på grund av att personen härstammade från en region i Afghanistan där läget inte bedömdes vara hotfullt.
Däremot ansåg rätten att myndigheten inte hade gjort korrekt bedömning av säkerhetsläget i Kabul, och andra regioner som den sökande skulle behöva ta sig igenom för att resa tillbaka till sin hemregion. Därmed revs beslutet upp och den asylsökande fick rätt att stanna.
”Alltid en spretig bild”
Migrationsverkets generaldirektör, Mikael Ribbenvik, konstaterar att det sedan i somras finns en överenskommelse på EU-nivå om skyddsgrunderna för afghanska medborgare.
Men så länge inte medlemsländerna enas på en politisk nivå om ett gemensamt EU-system, kommer det alltid finnas skillnader i beviljandegrad mellan länder. Därmed olika goda chanser till uppehållstillstånd i olika länder.
– Alla avslag som överklagas går till domstolar, i Europa. Detta är fristående domstolar som inte är bundna till något direktiv från en europeisk asylmyndighet. Därför kommer vi alltid få en lite spretig bild, säger Mikael Ribbenvik.
Han tror även att Sveriges låga beviljandegrad beror på väldigt många asylsökande från Afghanistan, på väldigt kort tid.
– Vi tog emot väldigt många asylsökande från Afghanistan och väldigt många ensamkommande. Nu i år är vi inne på de sista ärendena, det är också de svåraste ärendena och där är en högre avslagsandel.
SVT Nyheter har sökt franska migrationsmyndigheten OFPRA som avböjt att kommentera.
