Bernd Parusel, forskare vid Europeiska migrationsnätverket, konstaterar att bedömningen vad gäller Afghanistan som land uppenbarligen skiljer sig åt mellan olika EU-länder Foto: Jerome Delay / AP / TT /

Sverige nu strängast för afghaner bland EU:s största mottagarländer

Uppdaterad
Publicerad

Antalet asylsökande afghanska medborgare i EU har minskat dramatiskt det senaste året. Det visar färsk statistik från Eurostat som SVT Nyheter tagit del av. Siffrorna visar också att Sverige nu är strängast i klassen bland de stora mottagarländerna när det kommer till att bevilja asylansökningar från afghaner.

Bara Österrike är lika strängt som Sverige när det kommer till att bevilja asyl för afghanska medborgare. Det visar SVT Nyheters genomgång av Eurostats statistik på området.

I Sverige har bifallsandelen sjunkit från drygt 48 procent, första halvåret i fjol, till under 30 procent i år.

– Frankrike och Italien* har under första halvåret 2018 haft en betydligt högre bifallsandel, säger Bernd Parusel, migrationsforskare vid Europeiska migrationsnätverket EMN.

Från vänster: Italien, Frankrike, Grekland, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Österrike och Sverige är de åtta länder som hanterar i princip samtliga asylärenden med afghanska medborgare i EU. Foto: SVT

Parusel är en av forskarna bakom Delmi-rapporten som handlar om just problematiken kring olika bifallsandelar för vissa grupper, bland annat afghaner, i Europa.

Olika källor – olika bedömning

En del av förklaringen till varför många afghanska medborgare, som fått avslag på sin asylansökan i Sverige, istället söker sig till Frankrike ligger just i statistiken över beviljandeandel.

– Länderna använder och värderar väl flera olika källor och kommer också fram till olika bedömning. Även om flera EU-länder använder samma typ av källor kan den rättsliga bedömningen ändå skilja sig, säger Bernd Parusel.

Afghaner har helt enkelt större chans att få stanna i många andra EU-länder än Sverige.

Detta givet att de inte fastnar i Dublinförordningens bestämmelse om att första EU-land har ansvar för ens asylprövning.

Från Migrationsverkets sida ser man dock inte på frågan om beviljandegrad som något det går att vara generös eller inte kring.

– Vi har följt, till punkt och pricka, det nationella regelverk som finns och det internationella regelverk som finns. Migrationsverket följer regelverk, och detta bekräftas av domstolarna, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör vid Migrationsverket, till SVT Nyheter.

Många ärenden per capita i Sverige

Samtidigt har Sverige de senaste åren tagit emot betydligt större antal asylsökande afghaner än de flesta andra EU-länder. Här hanteras fortfarande stora mängder ärenden, i förhållande till storlek på befolkningen.

I Sverige med tio miljoner invånare avgjordes 5 600 ärenden första halvåret i år. Detta kan jämföras med Italien med sina dryga 60 miljoner invånare som bara avgjorde 560 stycken ärenden.

Den dramatiska minskningen av antalet asylsökande afghaner i EU följer en generell trend, sedan ett par år tillbaka. 2017 registrerades 560 000 nya asylansökningar inom EU. 2016 var det nästan dubbelt så många.

*I Italien har nio av tio sökande kunnat räkna med att få stanna. Den saken lär emellertid ändras med anledning av den nya italienska regeringen, och den så kallade ”Salvinilagen”, uppkallad efter Italiens invandringskritiske inrikesminister Matteo Salvini. En del av lagförslaget handlar bland annat om att helt slopa möjligheten att bevilja asyl på humanitära grunder.

FAKTA: Så har asylärenden med afghaner minskat i EU

Här är de EU-länder som handlägger flest antal asylärenden med afghanska medborgare. Sverige tillhör ett av de åtta länder som tillsammans hanterade närmare 34 000 av de 35 375 ärenden med afghanska asylsökanden som avgjordes i första instans, första halvåret 2018.

Statistiken nedan anger totalt antal beslut om asyl för afghanska medborgare (samt beviljandeandel i första instans), första halvåret 2018 respektive 2017. Siffran inom parentes avser alltså hur hög procentandel av alla som beviljades asyl.

  • Tyskland: 2018: 10 415 (41, 7 procent) 2017: 82 860 (46, 3 procent)  
  • Österrike: 2018: 8 695 (29, 6 procent) 2017: 6 975 (49, 5 procent)  
  • Sverige: 2018: 5 630 (29, 8 procent) 2017: 7 530 (48, 2 procent)  
  • Frankrike: 2018: 3 575 (77, 5 procent) 2017: 3 300 (84, 8 procent)  
  • Belgien: 2018: 2 435 (52, 2 procent) 2017: 2 360 (61, 2 procent)  
  • Grekland: 2018: 1 650 (75, 5 procent) 2017: 630 (77, 8 procent)  
  • Storbritannien: 2018: 952 (33 procent) 2017: 1 045 (37, 3 procent)  
  • Italien: 2018: 560 (87, 5 procent) 2017: 1 210 (91, 7 procent)  
  • EU totalt: 2018: 35 375 (43, 3 procent) 2017: 111 690 (47, 4 procent)

Källa: Eurostat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.