• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: TT & SVT

”De överlevde Utöya men klarar inte att leva”

Uppdaterad
Publicerad

Fem år efter massakern på Utöya är tillvaron fortfarande tuff för många av de 495 överlevande. Forskarna har överraskats över hur hårt traumat har drabbat dem som överlevde, och hur lång tid symptomen funnits kvar.

– Det präglar fortfarande vardagen för många av dem som var där ute. Väldigt många har det tufft och kämpar, säger professor Grete Dyb, som leder Utöyastudien där forskare följer överlevanden.

Nära tre fjärdedelar drabbades

Vid första intervjun med forskarna, fyra till fem månader efter massakern, visade nästan hälften av de överlevande symptom på posttraumatisk stress. 7 av 10 visade symptom på ångest och depressioner.

Terrordåden i Norge 22 juli 2011

Vid tredje intervjutillfället, cirka 2,5 år senare, deltog något färre överlevande. Då visade sig en sjättedel av deltagarna ha symptom på posttraumatisk stress. 2 av 10 visade symptom på ångest och depressioner. Forskarna har överraskats över hur länge symptomen hållit i.

– Det har tagit betydligt längre tid att läka än vad vi förutsåg. Vi hade förväntat oss en betydligt snabbare bättring.

Få liknande fall historiskt

När forskarna inledde studien fanns väldigt lite jämförelsematerial där våld drabbat barn och unga.

– Det är lätt att tänka att barn och ungdomar klarar sig, att de bearbetar saker lättare, men så är det inte. De kämpar lika mycket som vuxna, och drabbas av samma reaktioner, säger Grete Dyb.

Självmordstankar

Många av de överlevande har drabbats av mardrömmar och sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, ångest och ständiga flashbacks där de återupplever det som hände. För en del har depressionen blivit så djup att de drabbats av självmordstankar.

– De blir uppgivna, säger Grete Dyb. Tiden går och de får skuldkänslor för att de inte klarar att bli friska. De överlevde, men klarar inte att leva. Genom studien kunde vi fånga upp dem som gick med självmordstankar och ge dem hjälp.

”Handlar om att förlåta sig själv”

Enligt Grete Dyb kommer Utöyaöverlevarna att behöva hjälp under lång tid framöver, inte minst med de skuldkänslor som många känner för att de överlevde, när så många andra dog.

– Det handlar om att förlåta sig själv för att man klarade sig. Det låter underligt, men det är väldigt viktigt för att komma vidare. Att förlåta sig själv och att känna sig trygg i vardagen är två stora utmaningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordåden i Norge 22 juli 2011

Mer i ämnet