Efteråt förklarar Rachel Walker varför hon är så arg. Hon röstade för att Storbritannien skulle lämna EU. Men hon känner inte igen sig i tidningarnas beskrivningar av ja-sidan. För hon är verkligen inte främlingsfientlig, säger hon med eftertryck.

Hennes skäl var ett helt annat.

Det handlade om EU:s finanspolitik. Eller snarare EU:s bristfälliga finanspolitik. En politik med låga räntor, obligationsköp och Eurostöd. Som inte gett någon större tillväxt, sysselsättning eller välfärd. Förutom för några få. Anser Rachel Walker.

Men får ni det bättre utanför EU, frågar jag. Det vet jag inte, svarar hon. Men EU måste ändra sin ekonomiska politik, säger hon, plockar upp violinen och börjar långsamt spela på introduktionen till Love Lore and Lost Weekends.