Rysslands militära utgifter väntas öka med 15 procent i år, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Detta i ett läge då den ryska ekonomin är under hård press, som en följd av låga världsmarknadspriser på råolja och västvärldens sanktioner.

– Varje land behöver en militär budget. Det är inget konstigt. Det finns alla möjliga risker och man måste skydda gränser och betala soldaters löner. Annars skulle deras familjer gå hungriga, säger Maria Poberezjnak, som jag träffar på gatan i Moskva.

”Görs för vår säkerhet”

På en bänk i en av Moskvas parker sitter Valerij Vasilijev tillsammans med sin fru Tatjana.

Om Rysslands upprustning av militären säger Valerij att han tror att landets ledning helt enkelt gör det som är nödvändigt: 

– Det görs för vår säkerhet. Jag ser inget dåligt med det.

Jag frågar om Ryssland behöver skydda sig från Nato. Tatjana svarar snabbt:

– Ja, absolut! Nato har den senaste tiden börjat ogilla oss väldigt starkt. USA är rädda för oss eftersom vi är starka och de är svaga.

Men det håller inte hennes man med om.

– Varför säger du att de är svaga? De gör ju jättemycket, till exempel i rymden och utvecklar militären. Och se bara på deras ekonomi som är väldigt stark. Vi är båda starka nationer!

Ekonomin väntas krympa fyra procent

Samtidigt går den starkt råvaruberoende ryska ekonomin kräftgång och väntas krympa med fyra procent i år. De ryska reallönerna har fram till och med i augusti i år sjunkit nio månader i rad, något som inte hänt sedan 1999.

Den höga inflationen urholkar såväl löner som pensioner. Det här hänger ihop med att den ryska valutan, rubeln, har tappat rejält på grund av det fallande världsmarknadspriset på Brent-olja, den typ av råolja som utvinns i Nordsjön.

Som en följd av det här, i kombination med västvärldens sanktioner och de ryska motsanktionerna som innebär importförbud för livsmedel från bland annat EU, har ryssarnas levnadsomkostnader stigit dramatiskt. Priset på livsmedel har stigit med drygt tio procent sedan början av året. 

Det här känner vanliga ryssar av genom att pengarna inte räcker till lika mycket som förut och många konsumerar allt mindre.

Väljer billig mat

En färsk undersökning, som opinionsinstitutet Levada genomförde i augusti, visar att ungefär två tredjedelar av den ryska befolkningen nu gör vad de kan för att spara och väljer till exempel att köpa så billig mat som möjligt.

Valerij och Tatjana känner också av att saker och ting har blivit dyrare, men verkar ta det hela med ro:

– Visst har priserna stigit lite grann, men du förstår vi är pensionärer så vi behöver inte så mycket.

Maxim Blant, ekonomijournalist på den liberala nättidningen Jezjednjevnjij Zjurnal, är mycket kritisk mot hur den ryska ledningen hanterar krisen.

– Regeringen har ingen strategi utan sitter bara och väntar på bättre tider, säger Blant när jag träffar honom utanför hans hem i ett äldre bostadsområde i Moskvas utkant.

Som en helig ko

När Putin tillträdde som Rysslands president år 2000 lovade han att diversifiera Rysslands starkt råvarubaserade ekonomi. Det löftet har inte infriats. Då, för 15 år sedan, låg oljepriset på mellan 20 och 30 dollar per fat och Rysslands statskassa gapade i stort sett tom. Sedan dess har priset stigit. Som högst var det 2007 då det låg på nära 150 dollar. Det gjorde att Putin kunde betala av Rysslands statskuld helt och hållet.

Putin förenklade också skattesystemet och införde en 13-procentig platt skatt för alla. I praktiken var det hans populäre finansminister Aleksej Kudrin som låg bakom reformerna. Kudrin var även emot att lägga ner stora summor pengar på försvaret och det var just protester mot de höga militära utgifterna som gjorde att Kudrin fick sparken 2011.

– Paradoxalt nog talar ingen om att minska de militära utgifterna. De är som en helig ko som ingen rör. Istället diskuterar man nu att spara mer på pensionärer, säger Maxim Blant.

Rubeln på bottennivå

Olika ekonomiska analytiker bedömer nu att krisen i den ryska ekonomin kommer att fördjupas ytterligare. Den 24 augusti sjönk rubelkursen till en ny bottennivå. Det som en direkt följd av att priset på ett fat Brent-olja sjönk till 44 dollar, det lägsta priset sedan 2009.

Enligt Maxim Blant har den ryska ledningen nyligen övergått till att planera statsbudget för ett år i taget istället för som tidigare tre år.

– Helt enkelt för att det är meningslöst att planera ekonomin tre år fram i tiden när ingen vet vad som kommer hända om ett par månader.

Analytiker, som den ekonomiska nyhetsbyrån Bloomberg talat med, bedömer att det är fullt möjligt att oljepriset sjunker till 30, eller kanske ända ner till 20 dollar, per fat. Det skulle vara ett skräckscenario, enligt Maxim Blant.

Ett särskilt orosmoment utgör den iranska råoljan som väntas komma ut på marknaden och dumpa priserna i och med att USA hävt sina sanktioner mot landet.

– Ett oljepris på 20 dollar skulle innebära en kollaps för det ryska finansiella systemet, säger Blant.

Förslag att förbjuda dollarn

Samtidigt accelererar kapitalflykten ut ur Ryssland. 32,6 miljarder dollar lämnade landet under årets första kvartal, enligt centralbanken. Och förra året var siffran 154 miljarder, den högsta sedan mitten på 1990-talet.

För att minska kapitalflykten har en av Vladimir Putins rådgivare, Sergej Glasjev, föreslagit att priserna helt enkelt ska frysas och att den amerikanska valutan dollar helt enkelt borde förbjudas i Ryssland. Om Putin kommer lyssna på det örat återstår att se. Vad Maxim Blant tycker om det förslaget är glasklart:

– Det vore det absolut slutgiltiga steget för en återgång till Sovjetunionen.