GRU har, likt de flesta underrättelsetjänster, alltid hållit en låg profil. Men den påstådda inblandningen i attacken mot Sergei Skripal och det amerikanska valet vittnar om vidden av dess verksamhet.
Storbritanniens premiärminister Theresa May, med stöd av USA, Kanada, Tyskland och Frankrike, säger att de två ryska medborgarna som tros ligga bakom den omtalade nervgiftsattacken sannolikt arbetade för GRU. Ryssland nekar till anklagelserna.
12 personer har åtalats för att ha försökt påverka det amerikanska valet. Samtliga uppges vara medlemmar av GRU. GRU beskrevs som en ”trollfabrik” i samband med händelsen.
Lång historia
Underrättelsetjänsten bildades redan 1918 efter den ryska revolutionen. Den sovjetiske ledaren Vladimir Lenin såg till att hålla den separat från andra ryska underrättelsetjänster, som såg den som en rival.
Rysslands två andra mest kända underrättelsetjänster, KGB och SVR, bildades även de under Sovjetunionens tid.
2010 bytte den ryska underrättelsetjänsten namn från GRU till GU, men trots det används GRU oftare såväl utanför som i Ryssland.
Efter Sovjetunionens splittring har GRU varit fortsatt aktiva i de forna sovjetländerna. Nyligen greps två personer i Estland, varav en arbetade inom den estniska underrättelsetjänsten, misstänkta för att ha läckt information till just GRU.
Och det är inte bara i de forna sovjetstaterna som det finns agenter. GRU är aktiva över hela världen, och har även specialstyrkor som deltagit i flera konflikter.
Internationellt uppmärksammade
I mars 2018 införde USA sanktioner mot 13 ryska medborgare som ska ha stått presidenten Vladimir Putin nära. En av de var Igor Kobrov, den senast kända ledaren för GRU, som fortfarande tros sitta högst upp i organisationen.
En annan högt uppsatt inom GRU, Valery Gerasimov, sanktionerades av EU efter Rysslands anexering av Krim-halvön.
När flygplanet MH17 sköts ner över Ukraina 2014 pekades en GRU-officer ut som en av de ansvariga. Samma officer uppgavs även ha suttit som försvarsminister i Sydossetien, under pseudonym.