Myndigheterna uppskattade antalet demonstranter till 107 000 personer. Men enligt organisationen Javni Skupova, som beräknar storleken på folkmassor, var det mellan 275 000 och 325 000, möjligen ännu fler, som deltog.
De massiva protesterna mot regeringen i Serbien har pågått i över tre månader. Det började med dödsolyckan i Novi Sad, då 15 personer dog efter att taket rasat in på tågstationen i staden.
Efteråt började studenter i Belgrad att protestera, och krävde en utredning av händelsen. Sedan dess har protesterna växt sig enorma, och visar missnöjet med styret i landet.
– Det här är ju en händelse som fått enormt stora efterverkningar, både i det omedelbara med anledning av hur många som dog, men också i de kraven man ser från demonstranterna, säger SVT:s reporter Carl Fridh Kleberg, på plats i Belgrad.
Javascript är avstängt
Tågat mot Belgrad
Som en del av protesterna har demonstranter tågat till fots mot den serbiska huvudstaden.
– Många pratar om det här som den största, eller en av de största, protesterna någonsin här i Serbien, säger Carl Fridh Kleberg.
Inför lördagens demonstrationer sa president Aleksandar Vučić att staten skulle göra allt för att upprätthålla ordningen. Demonstranter har attackerats under protesterna, säger Carl Fridh Kleberg, vilket lett till krav från demonstranterna om att de ansvariga för det ska ställas till svars.
Tillmötesgått vissa krav
Vučić har menat att demonstranternas krav uppfyllts och hävdat att protesterna orkestreras av länder i väst för att förstöra landet.
– Flera uppsatta politiker har fått avgå, men det har uppfattats som ett försök att blidka demonstranterna genom att offra folk längre ner i hierarkin. Man har också utlovat en utökad budget för universitetet och högskolor som studenterna krävt. Men man har inte lyckats övertyga folk att sluta protestera, säger Carl Fridh Kleberg.
Vučić och det konservativa partiet SNS har styrt Serbien sedan 2012. Serbien har varit kandidatland i EU sedan samma år, samtidigt som landet halkat ner på demokratirankingar och banden till Ryssland och Kina stärkts, rapporterar nyhetsbyrån AP.