Hela den bransch som kallas ”snabbmode”, med stora aktörer som H&M och Zara, har mycket stora problem med att leva upp till drägliga villkor när det gäller hållbarhet, menar Nordeas expert.
– Generellt är människorna i denna sektor fruktansvärt dåligt betalda. Jag brukar beskriva branschen som en ”hållbarhetsbomb” – det finns enorma utmaningar kring både miljö, vattenanvändning och löner och villkor i fabrikerna, säger Sasja Beslik.
Pausar nyinvesteringar
Efter SVT:s avslöjande om extremt låga löner vid en av H&M:s leverantörsfabriker i Hawassa, Etiopien, har Nordea pausat alla eventuella nyinvesteringar i H&M och man har en dialog med H&M där man inväntar svar och besked om åtgärder från företaget. Pausen gäller bara bankens så kallade starfonder, som har högre krav på etik.
H&M har i tidigare intervjuer vägrat svara på om man tycker att två kronor i timmen är en dräglig lön i Etiopien. Nu ska företaget börja köpa kläder från en ny fabrik som byggs upp med hjälp av statliga biståndspengar. Där är det Swedfund som gått in med lån.
Även Swedfund vill ogärna peka finger mot de löner som finns för H&M:s leverantörer. Man talar om att lönerna i landet är låga, men att det finns många andra faktorer kring arbetsmiljö, och villkor som är lika viktiga som lönen. Både H&M och Swedfund hävdar att principen ska vara att anställda ska kunna försörja sig på en lön.
”Ofattbart att de får så lite betalt”
Sasja Beslik menar att H&M är ovanligt bra, men i en sektor som ligger långt efter andra när det gäller hållbarhetsarbete. Han menar att branschen har affärsmodeller som är svåra att förena med hållbarhet när det gäller miljö och arbetsvillkor. Det handlar bland annat om att kraven på snabbhet och flexibilitet som gör att man inte äger sina fabriker, och därför inte kan kontrollera hela leverantörskedjan.
Och Sasja Beslik menar att löner på knappt två kronor i timmen – som i H&M:s leverantörsfabrik i Hawassa – inte lever upp till kravet på ”levnadslön” någonstans i världen.
– Det är ofattbart att dessa människor får så lite betalt, jag har själv varit i Etiopien och jag har svårt att tänka mig att dessa människor kan leva på sin lön. Och det gäller hela sektorn och på många andra marknader också, säger han.