Nyligen blev det känt att egyptiska myndigheter förbjudit försäljningen av gula reflexvästar i rädsla för att oppositionella skulle försöka kopiera franska demonstranter på årsdagen av revolutionen som avsatte diktatorn Hosni Mubarak.

Inför årsdagen har säkerheten förstärkts i huvudstaden Kairo och på andra håll i landet. Men när jag talar med egyptiska människorättsaktivister är det ingen som väntar sig några stora protester.

Tvärtom.

Amnesty: ”Ett utomhusfängelse”

I en rapport inför årsdagen av revolutionen rapporterar människorättsorganisationen Amnesty International att den sittande presidenten Abdel Fattah al-Sisi kopplat ett hårdare grepp om landet än någon egyptisk president före honom.

Under förra året greps 113 personer efter att de fredligt uttryckt sina åsikter. Många hölls fängslade utan rättegång i månader, andra har åtalats för ”medlemskap i terroristorganisationer” eller för ”spridande av falska nyheter”.

Amnesty går så långt som att beskriva dagens Egypten som ett ”utomhusfängelse för samhällskritiker”.

Mursi och Muslimska brödraskapets

När jag och min familj flyttade till Egypten i januari 2013 befann sig ekonomin i fritt fall och köerna till bensinstationerna var timslånga. Vi köpte batteridrivna lampor och solceller för att parera de långa dagliga strömavbrotten.

Samtidigt började de folkliga protesterna på Tahrirtorget ta fart igen – den här gången mot det Muslimska brödraskapets styre. Demonstranterna hade olika krav – det gällde kvinnors rättigheter, stopp för militära rättegångar mot civila medborgare och krav på ett mer demokratiskt styre.

Brödraskapets president Muhammed Mursi hade kommit till makten i det första presidentvalet efter revolutionen, men vägen till demokratiskt styre var fortfarande lång.

Sisi tog över makten

Den sista veckan i juni sommaren 2013 kulminerade protesterna. Militären klev in och den tidigare arméchefen Abdel Fattah el-Sisi tog över makten. Sisis anhängare hävdar ofta att det behövs hårda tag för att Egypten skulle bli av med islamisterna och rädda ekonomin.

Våren 2014 valdes Abdel Fattah el-Sisi till president med 96,9 procent av rösterna. Han lovade säkerhet och ekonomisk stabilitet – något som var mycket efterfrågat eftersom ekonomin bromsat in efter revolutionen 2011. Det försämrade säkerhetsläget gjorde det svårt att locka utländska investerare och turister till landet.

Flera har flytt landet

Men under målsättningen att krossa islamisterna i det Muslimska brödraskapet har också sekulära aktivister gripits och fängslats – många av dem kända ansikten från revolutionen 2011. Flera har flytt landet, andra har fängslats eller skrämts till tystnad.

Egyptens ledning förnekar att landet har politiska fångar och avvisar anklagelserna om brott mot mänskliga rättigheter.

Konstitutionsändring väntas

När Sisi nyligen fick frågan om han kan tänka sig att sitta ännu en presidentperiod efter att hans mandat går ut valde han att inte svara. Politiska bedömare menar att Egyptens konstitution kan komma att ändras redan i sommar för att göra det möjligt för presidenten att sitta längre än konstitutionen tillåter.

Om det sker skulle ett av de få kvarvarande resultaten av den 25 januarirevolutionen 2011 – den regel som förbjuder presidenter att sitta längre än två fyraårsperioder – också komma att suddas ut.