Rio de Janeiro med sina vackra stränder och höga berg brukar kallas för ”den underbara staden” av både turister och invånarna själva. Men det är också en stad med stora ekonomiska och sociala ojämlikheter där 22 procent av befolkningen lever i kåkstäder, så kallade favelor.
Sedan sex år tillbaka driver kommunens miljökontor det ekologiska odlingsprojektet ”Hortas Cariocas” som har anlagt köksträdgårdar och odlingslotter i 40 av stadens drygt 800 favelor.
Idén är att lära ut grunderna i stadsodling så att de boende själva kan odla det de annars skulle köpa, och på så sätt göra ekologisk mat tillgänglig för de med mindre ekonomiska resurser.
Billigare mat utan gifter
I favelan Morro da Formiga ligger en av kommunens ekologiska odlingar.
Orlando de Almeida är 65 år har bott i favelan i hela sitt liv, han är självlärd trädgårdsmästare och ansvarig för odlingen.
– Här odlar vi helt giftfritt! Hälften av det vi producerar säljer vi till låga priser, ett salladshuvud kostar till exempel en real (motsvarade 2,5 kronor). Resten donerar vi till skolor och daghem, och vi ger även bort grönsaker och frukt till de fattigaste familjerna här i favelan, säger han till SVT Nyheter.
Orlando de Almeida arbetar också med barn och ungdomar som kommer till odlingen för att lära sig att så, plantera och skörda.
– Det är bättre att odla sina egna grönsaker, så slipper man köpa dyrt i affären, säger Lucas, 15 år.
Sopor blev trädgårdsland
Manguinhos anses vara en av Rio de Janeiros farligaste favelor och kallades tidigare för ”Gazaremsan” på grund av de ständiga skottlossningarna mellan tungt beväpnad militärpolis och drogkarteller. På den stora ödetomten som tidigare täcktes av sopor och var samlingsplats för hundratals crackmissbrukare ligger numera projektet ”Hortas Cariocas största odlingar.
– Du anar inte hur det såg ut här innan, fullt av barn, ungdomar och vuxna som missbrukade crack mitt bland avfall och skrot. Det var fruktansvärt! Den här odlingen har förändrat livet för oss här i Manguinhos, säger Luziana Correia som är ansvarig för projektets barnaktiviteter.
Att jobba med odlingen har blivit ett alternativ för personer som tidigare varit involverade i kriminalitet och missbruk. Även långtidsarbetslösa har fått en ny chans genom projektet.
– För mig betyder odlingen jättemycket. Nu har jag en fast inkomst, även om det inte är så mycket pengar, och kan betala min dotterns underhållsstöd. Dessutom har jag börjat äta mer grönsaker, säger Juarez José Faria som också jobbar på odlingen.
Många basbehov kvar
De som arbetar heltid på kommunens ekologiska odlingar tjänar 480 real i månaden. Det motsvarar ungefär 1.100 svenska kronor, och är hälften av en brasiliansk minimilön.
Julio Cesar Borges, som arbetar på kommunens miljökontor och är initiativtagare till projektet säger att det är en ekonomisk ersättning och inte en lön.
– Om man tror att 480 reales är en lön så är man fel ute. Vi ser det som ett startstöd, vi vill att de som jobbar på våra odlingar ska sälja vidare det de producerar och på så sätt tjäna mer pengar. Vi uppmuntrar dem även att förädla grönsakerna, till exempel göra pesto av basilikan och sälja.
Trots att det ekologiska odlingsprojektet har bidragit till förbättrad livskvalitet och ökad miljömedvetenhet hos dem boende i Manguinhos så är basbehoven som skola, sjukvård och fungerande avloppssystem fortfarande inte lösta.
– Jag är agronom och jobbar med miljö, jag gör vad jag kan inom mitt område. Men det stämmer att andra statliga och kommunala organ inte är så närvarande här, de är rädda för att komma hit och jobba i favelan. Men vi på miljöavdelningen har bestämt oss för att inte bara stanna på vårt kontor i stan och vara bekväma. Nästa år planerar vi fem nya odlingar, säger Julio Cesar.