Tredelad bild. Charkiv: eld och folk vid byggnad. Kavkazskaja: stor eld. Rjazan: eld och explosion.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Därför har raffinaderierna och elnäten blivit prioriterade måltavlor: Se SVT:s kartläggning av attackerna i klippet. Foto: Mapcreator/Reuters/Privat

Energikriget mellan Ukraina och Ryssland – vem tjänar på vapenvila?

Uppdaterad
Publicerad
SVT Verifierar ·

Fler än 2 400 attacker har utförts mot energiinfrastruktur i Ryssland och Ukraina sedan februari 2022, enligt data från ACLED.

SVT har verifierat flera bilder och kartlagt händelserna som fick parterna att mötas vid förhandlingsbordet.

Efter Donald Trumps telefonsamtal med Ukrainas president Zelenskyj och Rysslands president Putin den 18 mars var tanken att det skulle bli ett 30 dagar långt stopp för attacker mot energiinfrastruktur i kriget.

Men så blev det inte. Både Ukraina och Ryssland anklagade varandra kort därefter för att ha brutit mot energivapenvilan.

SVT Verifierar

Kan ge andrum

Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet och vid Utrikespolitiska institutet, tror att det ligger i båda parters intresse att få till en energivapenvila.

– Ukraina skulle få ett viktigt andrum och mer tid för reparationer. Ryssland verkar också angelägna av ett stopp nu när Ukrainas förmåga att slå djupt inne i Ryssland har ökat, säger han.

Skillnader i måltavlor

Ryssland har riktat sina attacker mot värmeförsörjning, kraftverk och distribution.

– Målet är att slå ut energisystemet och försvaga Ukrainas försvarsförmåga och försvarsvilja, säger Henrik Wachtmeister.

För Ukraina har energikriget inneburit att runt 70 procent av deras kol- och gaseldade elproduktionskapacitet skadats eller ockuperats, enligt Internationella energirådet.

Ukraina har riktat sina drönare mot huvudsakligen oljeraffinaderier och exportvägar för att minska de de ryska oljeintäkterna.

I Ryssland har runt 10 procent av den totala raffinaderikapaciteten slagits ut, enligt Reuters beräkningar.

”Imponerande”

Trots de ukrainska förlusterna ser Wachtmeister deras energisystem som robust. Ett exempel på det är hur landet ställde om vid invasionens inledande fas, menar han.

– Innan invasionen var det ukrainska elsystemet ihopkopplat med det ryska, säger han.

Det fanns redan planer på att koppla sig loss från Ryssland, förklarar han. Efter invasionen den 24 februari 2022 påskyndades omställningen och elnätet kunde snart synkroniseras med Europas.

– Det är en väldigt komplicerad process. Att man lyckades göra det mitt under en invasion tyder på ett väldigt robust system med kompetent folk bakom.

Enligt ukrainska energiexperten Oleksandr Khartjenko är det Ryssland som vinner mest på en energivapenvila. Hör hans resonemang och Henrik Wachtmeisters svar i klippet ovan.

Så gjorde vi granskningen

  • SVT Verifierar har använt data från den amerikanska icke-statliga organisationen Armed Conflict Location and Event Data (ACLED) för att kartlägga attackerna mot rysk och ukrainsk energiinfrastruktur sedan februari 2022.
  • ACLED:s data baseras på verifierade rapporter från nyhetsmedier, icke-statliga organsiationer och andra öppna källor.
  • SVT har sökt upp och verifierat bilder från ett urval av attackerna. Här följer en förteckning av exemplen vi tar upp i videon:
  • Barnsjukhuset Okhmatdyt i Kiev, 8 juli 2024: 50.448115, 30.480011
  • Kiev vattenkraftverk, Ukraina, 26 aug 2024: 50.587855, 30.511946
  • Värmekraftverk i Mykolajiv, Ukraina, 16 feb 2025: 46.948587, 31.986297
  • Oljeraffinaderi i Tuapse, Ryssland, 13 mars 2025: 44.09357, 39.08607
  • Oljeraffinaderiet i Rjzan, Ryssland, 23 januari 2025: 54.55915, 39.76914
  • Oljedepå i Engels, Ryssland, 8 januari 2025: 51.432602, 46.081474

Så arbetar vi på SVT Verifierar

SVT Verifierar kombinerar traditionell journalistik med analys av bilder, digitala fotspår och öppna källor för att verifiera uppgifter som sprids och skildra viktiga nyhetshändelser på djupet. Läs mer om hur vi arbetar på SVT Nyheter.

SVT Verifierar

Mer i ämnet