Erdogan höjer insatsen för att släppa fram Natomedlemskap

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Erdogan skärper tonen och signalerar att Turkiet kan komma att sätta käppar i hjulet för Sveriges och Finlands ansökningar om Natomedlemskap.

En markering som ökar pressen på Sverige och Finland till eftergifter. Till exempel att häva vapenembargon och visa upp hårdhandskarna mot PKK och andra organisationer som Turkiet pekar ut som terrororganisationer. 

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

Samma dag som det står klart att Sverige ska ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato höjer Erdogan insatsen rejält i förhandlingsspelet.

“De behöver inte slösa sin tid med att komma hit” sa Erdogan om Sveriges och Finlands planer på att skicka delegationer till Ankara.

Sverige och Nato

Erdogan menar att Sverige och Finland enbart ägnar sig åt läpparnas bekännelser när de tar avstånd till Turkiets ärkefiender som terrorstämplade kurdiska PKK. 

Erdogan underströk också att Sverige och Finland har vapenembargon mot Turkiet, en tydlig blinkning åt att man önskar se dem hävda som eftergift.

Vill att Sverige lämnar ut dussintal personer

Under måndagen gick UD ut med uppgiften att Sveriges och Finlands utrikesministrar skulle besöka Ankara, vilket senare korrigerades med att seniora företrädare ska träffa turkiska motsvarigheter i Ankara.

Det är oklart om vändningen har ett samband med Erdogans uttalande. 

Före Erdogans uttalande framkom andra tydliga signaler om missnöje från Ankara riktat mot Sverige och Finland. Turkiska regeringsvänliga medier drog stora växlar på att Sverige och Finland inte bistår Turkiets begäran att lämna ut misstänkta terrorister

Uppgifterna kommer från turkiska justitiedepartementet som uppger att Sverige nekat att lämna ut ett dussintal personer som misstänks tillhöra terrorstämplade fiendegrupper enligt Ankara. 

Det handlar främst om kurdiska PKK, som räknas som en terrorgrupp av EU och Sverige. Men även det religiösa nätverket Gülenrörelsen, som Turkiet anklagar för att ligga bakom militärkuppförsöket 2016. Gülenrörelsen är inte terrorstämplade av EU och Sverige.  

Turkiet har fått ett uppsving

Det har länge funnits en upprördhet i Turkiet över att PKK och Gülenrörelsen, enligt den gängse turkiska uppfattningen, får verka ostört i Norden. Det är en fråga som väcker engagemang även bland Erdogans politiska motståndare.

Men man kan konstatera att tajmingen för att göra en affär om nekade utlämningar är intressant. Det här har varit känt i flera år, men får ett helt annan dignitet i samband med Turkiets reservationer för Sveriges och Finlands väntade Natoansökningar.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut har Turkiet fått ett uppsving som Natomedlem och gått från att uppfattas som en besvärlig bråkstake till en nyckelspelare. Med utspelet om Sverige och Finland sätts Turkiets värde i försvarsalliansen återigen på prov.

Nu ligger bollen hos Sverige, Finland men också tunga Natoländer som USA. Frågan är de kommer försöka tillmötesgå Turkiet med eftergifter eller ta till hot om bestraffningar

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Sverige och Nato

Mer i ämnet