Sveriges ansökan om Natomedlemskap lämnades in i maj 2022, som en direkt konsekvens av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

På torsdagskvällen, 20 månader senare, har Turkiet formellt godkänt Sverige som Natomedlem. Det skedde i och med att president Erdogan signerade det beslut som parlamentet fattade häromdagen. En milstolpe, konstaterar statsminister Ulf Kristersson.

Det enda som återstår nu är att dokumentet ska lämnas över i Washington. Då har 30 av Natos 31 medlemsländer officiellt godkänt Sverige som medlem.

När Sveriges Natoansökan debatterades i det turkiska parlamentet handlade mycket av diskussionen om vad Sverige har gjort, eller inte gjort, för att uppfylla de krav som Turkiet ställt. Det har givetvis varit en viktig fråga för processen, men ännu viktigare är förmodligen Turkiets önskan att köpa amerikanska F-16-plan.

Ungern har blivit omsprunget av Turkiet

Beskedet från Washington har varit att först när Turkiet slutfört ratificeringsprocessen går president Biden vidare till kongressen med ett förslag om att slutföra den affären. Det kan alltså ske nu.

Turkiets beslut har länge setts som helt avgörande för det svenska Natomedlemskapet. Det har varit sant och är det sannolikt alltjämt. Men de senaste dagarna har visat hur svår den här processen är att förutse. Plötsligt har Ungern seglat upp som ett tydligt hinder mot svenskt Natomedlemskap. Ungern som tidigare förklarat att man inte tänker vara sist att godkänna Sverige har plötsligt blivit omsprunget av Turkiet.

Ett problem för den svenska regeringen är att Ungern inte ställer några konkreta krav på Sverige, till skillnad från Turkiet. I stället tycks det ungerska motståndet mot Sverige mest handla om den kritik som genom åren riktats mot Ungern av svenska politiker för brister i demokrati och rättssystem. Landets regering upplever sig som förödmjukad och har nu en möjlighet att ge igen.

Beskeden från Budapest förbryllar

Samtidigt är signalerna från Ungern förvirrande. Ena dagen kräver landets premiärminister förhandlingar med Sveriges statsminister för att godkänna Natoansökan, nästa dag förklarar han sig stå bakom ansökan och uppmanar parlamentet att snabbt slutföra ratificeringen, tredje dagen meddelar parlamentets talman att man inte har någon brådska att godkänna Sverige.

Det är alltså, milt uttryckt, förbryllande besked som lämnas från Budapest.

Frågan är också om Ungern kommer att kräva ett besök av Ulf Kristersson i huvudstaden innan man godkänner Sveriges Natoansökan.

Ungern saknar Turkiets maktfaktor i Nato

Oavsett vad kommer Ungern nu att utsättas för ett hårt tryck både av Nato som organisation och av tunga Natoländer. Till skillnad från Turkiet, som är ett inflytelserikt Natoland med en stor militärmakt, är Ungern ett av de mindre medlemsländerna, och inte alls en lika tung maktfaktor i Nato. Pressen på Viktor Orbán kommer alltså att bli hård.

Den svenska regeringen kan som påtryckningsmedel också använda det faktum att Ungern sedan 2006 hyr 14 Gripen-plan. Om det kommer att ske är oklart. Statsminister Ulf Kristersson tar dock upp detta faktum i sitt brev till premiärminister Orbán.