Båda länderna har stretat emot beslutet.
”Vi anser att sådana lösningar inte har någon juridisk grund i fördragen, att de blandar sig i medlemsländernas kompetens och bryter mot EU-rätten”, meddelade Polens regering när man i fjol våras överklagade beslutet till EU:s domstol.
Den överklagan avslås nu av domstolen, som slår fast att det ska vara möjligt att stoppa pengaflödet om det anses vara risk för ”missbruk av EU-medel”.
”Denna mekanism har antagits på adekvat rättslig grund. . . Framför allt ryms den inom gränserna för de befogenheter som unionen har tilldelats”, står att läsa i onsdagens utslag.
Dahlgren: ”Väldigt bra”
EU-minister Hans Dahlgren (S) välkomnar domstolens beslut och säger att det är ”väldigt bra” att EU nu ska kunna hålla inne med pengar. Han hoppas att det ska leda till att EU-länder exempelvis inte ska kunna avskeda eller omplacera misshagliga domare och åklagare.
– Nu kan vi sätta tryck på att alla länder inom EU ska respektera rättsstatens oberoende, säger ministern till SVT Nyheter.
”På tiden”
Även svenska ledamöter i EU-parlamentet gläds.
”Det var ta mig fasiken på tiden. Nu är det slut på långbänken, nu är det fritt fram för EU att ekonomiskt straffa de länder som bryter mot rättsreglerna. Polen och Ungerns motstånd mot EU har nått vägs ände”, skriver Abir Al-Sahlani (C) i ett pressmeddelande.
”EU är ett samarbete, inte en bankomat. Så enkelt är det”, hälsar kollegan Karin Karlsbro (L) via SMS.
”Det är viktigare än någonsin att EU står upp för demokratin när det auktoritära Ryssland spänner musklerna vid EU:s yttre gräns”, kommenterar i sin tur Alice Bah Kuhnke (MP) via e-post.
Hårdare villkor
I många år har krav framförts – främst från EU-länderna i nordväst – om att ställa hårdare demokratiska och juridiska villkor för utbetalningen av EU-medel.
Mycket beror på kritiken över utvecklingen i länder som Polen och Ungern, där diverse åtgärder de senaste åren flitigt har anklagats för att öka den politiska styrningen av rättsväsendet och begränsa yttrande- och föreningsfrihet.
Resultatet blev till sist en ny regel som ska göra det möjligt att stoppa pengaflödet om det anses vara risk för ”missbruk av EU-medel”.
EU:s rättsstatsmekanism
(TT)
Under arbetet med EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027 enades medlemsländerna om att införa en särskild rättsstatsmekanism som ska göra det möjligt att stoppa EU-pengar till medlemsländer som inte uppfyller grundläggande rättsstatsprinciper. Formellt ska pengarna kunna hållas inne för att undvika missbruk av EU-medel.
Beslut om åtgärder mot ett land ska kunna tas av EU:s ministerråd om det finns stöd från en kvalificerad majoritet, det vill säga minst två tredjedelar av medlemsländerna.
En uppgörelse har även gjorts om att inte ta mekanismen i bruk innan den har hunnit bedömas av EU:s domstol.