Europas judiska befolkning vittnar om en dramatisk ökning av hot och hat, trakasserier och i vissa fall våldsbrott. I en enkät framtagen av EU:s byrå för grundläggande fri- och rättigheter (FRA) med nästan 8 000 svarande uppgav 96 procent att de behövt utstå antisemitism i någon form.

Enkätsvaren samlades in under första halvåret 2023. Senast en så omfattande enkätstudie gjordes var 2018.

– Det här är ett betydande problem och antisemitismen ökar. Det är något som måste tas på största allvar, säger Joanna Goodey som är forskningsledare vid EU-byrån.

Vittnesmål: ”Känner mig inte trygg”

En svensk judinna ställer upp anonymt i en intervju med SVT. Risken att utsättas för antisemitism gör att hon bär med sig en oro och rädsla varje dag.

– Jag krymper som person och jag får inte längre vara den jag är. Min judiska identitet är i fara. Man ställer sig frågan, kan man bo kvar i Sverige, i Europa? Finns det någon plats som är trygg?

Polisanmälningar fyrdubblats

I flera europeiska länder har antalet polisanmälningar om antisemitism ökat med över 400 procent eller mer på ett år.

– Utgår man från den officiella statistiken är det bara toppen av ett isberg. Väldigt få anmälningar görs och väldigt få tas till rättegång, säger Joanna Goodey.

Judiska organisationer larmar om en utsatt situation som förvärrats och säger att det finns en direkt koppling till Hamas attack 7 oktober och Israels pågående krigföring.

En studie vid Centrum för forskning om antisemitism vid Technisch Universität Berlin kommer fram till att antisemitism på nätet, som hyllar Hamas gärningar, ökat kraftigt.

Antisemitiska uttryck i vardagen

Samtidigt säger nästan alla svarande i EU-enkäten att nedsättande och konspirationsteoretiska kommentarer om judar sker till vardags och i en kontext av sociala relationer bland vänner, kollegor och bekanta.

Av rädsla för förföljelse säger många att de väljer att dölja sin judiska identitet.