Stefan Löfven bekräftade att ledarna enats om behovet av en ny fond för att möta krisens ekonomiska effekter.

– Vi har enats om att ge kommissionen i uppdrag att kartlägga behovet av och inom kort komma med ett förslag om en återhämtningsfond, säger Löfven.

Skiljenlinjer mellan nord och syd

Enligt diplomatkällor som Reuters talat med ska stämningen mellan EU-ledarna varit bättre under torsdagens möte jämfört med när frågan diskuterades för en månad sedan. Precis som tidigare fanns dock en tydlig skiljelinje mellan medlemsländerna.

Ett antal länder i norra Europa, bland annat Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike motsätter sig återhämtning i form av bidrag. Istället vill de länka återhämtningsfonden till EU:s nästa långtidsbudget.

– Tillsammans med våra likasinnade länder har jag i dag framfört de krav vi ställde på den här fonden. Den ska vara begränsad i tid och omfång, det ska vara lån och inte bidrag och den ska leva upp till högt ställda krav på effektivitet och återbetalning, säger Löfven.

EU-kommissionen tar fram förslag

Under de kommande veckorna ska detaljerna mejslas ut av EU-kommissionen. Vad som står klart är dock att EU kommer behöva låna pengar för att finansiera fonden. En fråga som måste lösas är hur de lånen ska se ut.

EU kan till exempel välja att låna pengar gemensamt utan att skulden för det enskilda landet stiger.

– Då ligger i stället skulden gemensamt på EU och det är ju intressant för länder som Italien och Grekland som redan har höga statsskulder, säger SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick på plats i Frankfurt.

En annan knäckfråga handlar om riskerna för lånen.

– Nederländerna och Tyskland är till exempel inte särskilt sugna på att gå i borgen för lån till länder i Sydeuropa när man inte riktigt vet vad de pengarna kommer gå till, säger Christoffer Wendick.

EU har kallat till ett nytt videomöte i början av maj. Till dess ska EU-kommissionen ha tagit fram ett förslag på hur de tekniska lösningarna ska se ut.