Utöver EU-kommissionen står flera västländer bakom förslaget: USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Kanada. Utestängningen från Swift skulle förhindra bankerna att handla med omvärlden.
– Det kommer att blockera rysk import och export, säger Ursula von der Leyen.
Det är dock oklart vilka banker som ska omfattas.
Tidigare har Tyskland, liksom Ungern, uppgetts vara tveksamma till Swift-sanktioner.
”Skadar Putins förmåga”
I det gemensamma uttalandet kom förslag på fler sanktioner: man vill stoppa ryska oligarker från att få medborgarskap i länderna och därmed begränsa deras möjligheter att flytta tillgångar utomlands. Man avser också begränsa den ryska centralbankens tillgång till sina ekonomiska medel.
– Det här kommer att ge avsevärda skador på Putins förmåga att finansiera kriget, säger von der Leyen.
En gemensam arbetsgrupp inrättas också för att se till att sanktionerna kommer på plats på ett effektivt sätt.
40 miljoner meddelanden
En vanlig dag kan 40 miljoner meddelanden skickas via Swift, uppger det belgiska bolaget. Mer än hälften av Rysslands finansinstitut uppges vara medlemmar i Swift.
Swift skriver i ett uttalande till TT att företaget är neutralt och används av 11 000 institutioner i mer än 200 länder, och att beslut om sanktioner är upp till respektive lands regering och myndigheter, och att Swift måste följa belgisk lagstiftning.
”Vi har kontakt med europeiska myndigheter för att förstå detaljerna kring de verksamheter som kommer att omfattas av de nya åtgärderna och vi förbereder oss på att följa dem”, skriver Swift.
”Ärligt överraskad”
Alicia García-Herrero, Hongkongbaserad chefsekonom för Asien och Stillahavsområdet hos den franska investeringsbanken Natixis, säger till TT att åtgärderna mot centralbanken får stor betydelse.
-Det begränsar Rysslands reserver, som de alltid förlitar sig på, för man kan inte få tillgång till dem i dollar eller euro, vilket uppges vara hälften. Det är en stor, stor grej. Jag är helt ärligt lite överraskad, säger hon.
Ryssland tvingas därmed i stället förlita sig på så kallade swaplines, ett slags överenskommelser mellan centralbanker för överföringar av valuta.
EU-ministrar möts på söndagen
På söndag klockan 18 ska EU:s utrikesministrar mötas för att besluta om sanktioner mot Ryssland, enligt EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell.
Han uppger också att han kommer att föreslå ett stödpaket till Ukrainas militär.
Fakta: EU:s tidigare sanktioner
EU:s utrikesministrar beslutade formellt den 25 februari:
- Åtgärder mot lån till ytterligare privatägda banker.
- Åtgärder mot nya börsnoteringar av ryska statsägda företag.
- Åtgärder mot finansiering av vissa statsägda företag.
- Förbud mot nya bankinsättningar över 100 000 euro av ryska medborgare i EU-banker.
- Förbud för värdepapperscentraler (Central Securities Depository) att ha ryska kontoinnehavare.
- Förbud mot försäljning av obligationer i euro till ryska medborgare.
- Förbud mot export av viss teknologi till oljesektorn.
- Förbud mot att sälja eller tillhandahålla produkter och tjänster kopplade till flyg- och rymdindustrin.
- En skärpt och breddad exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden från EU till Ryssland.
- Förbud mot export som bidrar till Rysslands militära och tekniska utveckling, eller utveckling i försvar och säkerhet.
- Fler personer i Rysslands maktelit får sina eventuella tillgångar i EU frysta och förbjuds att resa in i unionen.
- Totalt 670 personer finns nu på listan, bland annat 351 ledamöter i ryska duman.
- President Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov får sina eventuella tillgångar i EU frysta.
- Ryska diplomater och affärsmän förlorar gräddfil för inresa i EU.
- Nya sanktioner mot utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk, bland annat import- och exportförbud.
Källor: Regeringen och EU:s ministerråd