Uppemot tusen personer har dödats i nya israeliska attacker mot Gaza. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har beskrivit att attackerna ”bara är början”.
Det är en mycket pressad Netanyahu som tagit beslutet att starta kriget på nytt, säger Mellanösternexperten Alexander Atarodi till SVT:s Morgonstudion.
– Det här ska ses litegrann i ljuset av den israeliska inrikespolitiken. Netanyahu har varit under press sedan i januari då man skrev på vapenvilan eftersom USA pressade på så hårt. Det var ju motvilligt och ministern Itamar Ben-Gvirs parti lämnade regeringen. Sedan dess har det varit som en limbosituation.
Styr med koalitionsregering
Netanyahu styr Israel med en koalitionsregering som är beroende av de två högerextrema partierna Judisk kraft och Religiös sionism, som är populära bland israeliska bosättare. Kort efter att vapenvilan trädde i kraft, lämnade Judisk kraft regeringen i protest. Medan Religiös sionism hotade att lämna om vapenvilans fas 2 trädde i kraft.
Den 31 mars är sista dagen för parlamentet Knesset att godkänna Israels nationella budget för 2025. Om budgeten inte godkänns väntar en regeringskris och nyval. Netanyahu behöver därför ett stabilt regeringsunderlag inför budgetomröstningen.
Några timmar efter Israels nya angrepp natten mot tisdagen valde Judisk kraft att återvända till regeringen.
Mer än bara inrikespolitik
Michael Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, tror att det inrikespolitiska spelet är en kompetent av väldigt många som spelar in.
– Hur mycket det spelar in är svårt att säga. Jag tror inte att det är enbart den som spelar in. Netanyahu har ideologiska ståndpunkter som han delar med sina högerextrema ministrar om att Hamas måste krossas, säger Schulz.
Mikael Schulz bedömer att Israel tror att det inte går att pressa Hamas längre till att förlänga vapenvilans fas 1. Och att Israel återupptar kriget för att nå sitt mål med att krossa Hamas i Gaza.
– Jag bedömer att han vill driva vidare sitt politiska mål att krossa Hamas och att man faktiskt tror att bombningarna kommer att mjuka upp Hamas och få dem att vilja släppa gisslan. Samtidigt som det stärkte hans möjlighet att få tillbaka Ben-Gvir i regeringen och göra koalitionen mer stabil.
Fakta: Vapenvilans tre faser
Vapenvilan mellan Israel och Hamas var tänkt att bestå av tre olika faser. Vad som nu händer med avtalet är oklart.
Fas 1
Sträckte sig från 19 januari till 1 mars. Fas 1 bestod av en sex veckor lång vapenvila. Hamas släppte 25 av de israeler som hållits som gisslan och kropparna av åtta döda ur gisslan. I utbyte släppte Israel nästan 1800 palestinska fångar. Israeliska trupper drog sig tillbaka till en buffertzon.
Fas 2
Samtliga av de i gisslan som fortfarande lever skulle släppas, i utbyte mot att Israel släpper palestinska fångar. Ett permanent vapenstillestånd där israeliska styrkor drar sig tillbaka från Gazaremsan, och diskussioner om hur Gaza ska styras framöver.
Förhandlingarna strandade innan fas 2 påbörjades.
Fas 3
Kvarlevorna av döda gisslan skulle återlämnas till Israel. En plan för att återuppbygga Gaza skulle implementeras. Gränsövergångarna in och ut ur Gaza skulle öppnas upp igen.
Källa: AP