Stämningen i den amerikanska kongressen är minst sagt spänd. Polariseringen mellan Demokraterna och Republikanerna – som har eskalerat under Donald Trump – har omöjliggjort samtal i de flesta stora frågor.
Men när det gäller sanktioner mot Ryssland råder i stort sett konsensus. Paketet med nya straffåtgärder mot Kreml gick igenom i senaten med överväldigande majoritet.
LÄS MER: Rysskopplingarna och den sparkade FBI-chefen – detta har hänt
Efter omskrivningar av lagtexten nådde de två partierna även en överenskommelse i representanthuset – som nu klubbat förslaget med siffrorna 419–3.
– Det är väldigt ovanligt att de enas på det här sättet. Det tyder på hur oroliga de är över Trumps förhållande till Ryssland, och för att han skulle kunna häva sanktionerna. Det här är ett sätt från kongressen att markera mot presidenten, säger Dag Blanck, professor vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.
Presidenten bakbunden
Syftet med sanktionerna är att straffa Ryssland för annekteringen av Krim 2014 och för landets påstådda inblandning i det amerikanska presidentvalet.
En bestämmelse i förslaget gör det dessutom svårt för Trump att på eget bevåg lätta sanktionerna. När de trätt i kraft måste presidenten informera kongressen om eventuella ändringar han vill göra, vilka senare ska kunna stoppas av parlamentarikerna.
LÄS MER: Trump Jr avslöjar mejl – visar på Kremls stöd till Donald Trump
Vita huset har inte gett några klara besked om huruvida Trump kommer att skriva under lagpaketet.
– Han kommer att analysera lagstiftningen och se hur den slutgiltiga versionen ser ut, sade talespersonen Sarah Sanders i måndags, enligt AFP.
Om Trump skulle lägga in sitt veto kan kongressen köra över beslutet med minst två tredjedelars majoritet. Ett veto kan också riskera att ses som en eftergift åt Ryssland.
– Det skulle förmodligen ge ytterligare argument i diskussionerna om hans stabs kontakter med Ryssland, säger Dag Blanck.
”Serie utmaningar”
Kreml har varnat för att nya sanktioner är ”kontraproduktiva” och skadliga för både Ryssland och USA.
Det antagna lagpaketet innebär även utökade sanktioner mot Iran och Nordkorea, för deras fortsatta satsning på robotprogram.
LÄS MER: Video visar Trump i samtal med ryssar
Sanktionerna adderar till Vita husets huvudbry. Utredningarna av misstänkta Rysslandskopplingar fortsätter i veckan att rulla på med utfrågningar av Trumps svärson Jared Kushner, sonen Donald Trump jr, liksom den förre kampanjchefen Paul Manafort.
– Det är en serie utmaningar som presidenten står inför just nu. Så det blir nog ingen semester än på ett tag, säger Dag Blanck.
Bakgrund: Trump och Ryssland
Frågan om Trumpstabens kontakter med Ryssland har skapat rubriker i månader. USA:s underrättelsetjänster har pekat ut ryska hackare för inblandning i fjolårets valrörelse och många undrar om det var till presidentens fördel, och om viss aktivitet skett i maskopi med Trumps kampanj.
Flera utredningar pågår i såväl kongressens, FBI:s som olika underrättelsetjänsters regi.
Under valrörelsen uttryckte Trump beundran för Rysslands president Vladimir Putin. Han har tillsatt en förhållandevis ryssvänlig stab, exempelvis har utrikesminister Rex Tillerson varit vän med Putin i många år. Trumps nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn, som haft uppdrag i Moskva, tvingades avgå sedan han inte sagt hela sanningen till vicepresidenten om sina kontakter med Rysslands USA-ambassadör Sergej Kisljak före Trumps tillträde.
Även justitieminister Jeff Sessions träffade under fjolåret ambassadören och har därför sagt att han inte kommer att vara inblandad i utredningen om ryska kopplingar till presidentvalet. Även Jared Kushner, Trumps rådgivare och svärson, hade möten med Kisljak före maktskiftet i Washington DC.
De rysk-amerikanska relationerna var mycket kyliga under Trumps företrädare Barack Obamas tid, bland annat i ljuset av Rysslands inblandning i Ukrainakonflikten och annektering av Krim samt de sanktioner som följde på den.