I två decennier har Ryssland arbetat systematiskt med att bygga sin robotförmåga. Det gäller både konventionella robotar och de som kan bestyckas med kärnvapen.
Typerna är ofta besläktade och svåra att skilja åt, men några konventionella sorter som används i anfallen mot Ukraina är Kh-101, Kalibr, Iskander och Kinzjal.
Douglas Barrie är kvalitetsansvarig för uppgifter om luftförsvar i publikationen Military Balance som ges ut en gång om året. Den anses vara en av världens ledande faktaböcker om världens försvarsförmågor.
– Man försöker ta reda på exakt hur mycket vapen som ryssarna har kvar i strategiskt viktiga områden. Till exempel, när det gäller flygburna kryssningsrobotar har Ryssland redan använt en stor del av sitt nuvarande lager, säger han.
Kraftigt reducerade
Barrie bedömer att mer än hälften av vissa sorters robotar är förbrukade sedan februari.
– När det gäller typen Kh-101 har mer än 50 procent redan förbrukats, kanske så mycket som 75 procent. Problemet är att vi inte har tillförlitliga externa siffror som kan bekräfta hur många robotsystem som ryssarna har införskaffat.
När det gäller kryssningsroboten Kalibr och ballistiska roboten Iskander, som finns i flera olika varianter, är läget mer svårbedömt.
– Ryssarna själva har naturligtvis aldrig offentliggjort några lagersiffror. Man kan uppskatta vad de troligen har haft, vad de har förbrukat och vad de har kvar.
Du sa 50 procent förbrukade – gäller det även Kalibr och Iskander?
– Ungefär detsamma gäller troligtvis Kalibr, men det finns mindre information tillgänglig kring vad vi tror att de har.
Kalibr – högre precision
En uppskattning är att den ryska försvarsmakten fått 40 till 50 robotar av sorten K-101 levererade varje år, vilket i så fall innebär 400 till 500 stycken under en tioårsperiod. Träffbilden har dock varit dålig.
– Precisionen har varit ojämn och man har också förbrukat en så stor del av lagret att de nu måste använda resten av lagret sparsamt.
Däremot tyder det på att kryssningsroboten Kalibr (3M14) har bättre precision. Och när det gäller Rysslands kärnvapenförmåga är Douglas Barrie övertygad om att Ryssland inte förbrukar vapenbärare i onödan.
– Jag tror att de verkligen kommer att se till att ha en utarbetad taktik eller strategi för att bibehålla sin kärnvapenkapacitet.
Fakta ryska robotar
- Senaste decenniet har robotsystem med lång räckvidd blivit vanligare i Sveriges närområde
- De kan bära både konventionell stridsspets och kärnvapen
- Ryssland har exempelvis stationerat markroboten Iskander i Kaliningrad som flyttats närmare Ukraina
- Iskander har en räckvidd som ofta anges som 400-500 km och kan därmed nå delar av Sverige
- Iskander har kort flygtid – mindre än tio minuter från andra sidan Östersjön. Den finns både som ballistisk robot och kryssningsrobot.
- Därutöver finns kryssningsroboten Kalibr på ytfartyg och ubåtar
- Räckvidden för Kalibr (3M54) som är avsedd för mål till sjöss är cirka 660 kilometer
- Räckvidden för Kalibr (3M14) som är avsedd för mål på marken är mycket längre – 1 500 till 2 500 kilometer när den avfyras från en ubåt eller ytfartyg
- Kh-101 är en kryssningsrobot med lång räckvidd som avfyras från bombflygplan. Den finns både som konventionell robot – K(h)101 och kärnvapenrobot K(h)102
- Roboten Kinzjal beskrivs som ett hypersoniskt vapen som kombinerar de snabbaste ballistiska robotarnas hastighet med kryssningsrobotarnas förmåga att manövrera
- Kryssningsrobotar kan anfalla på låg höjd från oväntat håll, medan de ballistiska robotarna skjuts upp och faller i ballistisk bana mot jorden
- Ballistiska robotar faller i mycket hög hastighet och banan är mer förutsägbar jämfört med kryssningsrobotar som kan styras mot målet på låg höjd
- De flesta ballistiska robotar når överljudsfart (hypersonisk hastighet) under återinträdesfasen
Källa: FOI/IISS