Redan en vecka efter invasionen inleddes började bilden klarna: Ryssland kunde inte utföra luftangrepp ostört. Bilden gick tvärtemot vad amerikanska underrättelser hade förutspått – en massiv mobilisering av ryskt stridsflyg som skulle bli svår att stoppa, vilket Reuters rapporterade.

– Jag tillhör dem som är förbryllade, säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

– Det första man förväntar sig i moderna krig är att anfallaren gör sitt bästa för att etablera luftherravälde.

”Verkligen anmärkningsvärt”

En annan som reagerat är Edward Stringer, tidigare flygmarskalk i brittiska flygvapnet, RAF.

”Åtta veckor in i detta krig visar det ryska flygvapnet fortfarande inga tecken på att driva en kampanj för att uppnå luftherravälde. Det är verkligen anmärkningsvärt” skriver han på Twitter.

Teorin: Ryska flygvapnet för dåligt

Experternas teorier om hur det har blivit så skiljer sig. Ilmari Käihkö tror det viktigaste har med det ukrainska motståndet att göra.

– Överlag har vi underskattat den ukrainska försvarsförmågan. Här är det först och främst den ukrainska luftmakten och luftvärnet som spelar roll. Materialstödet från väst i form av bärbara luftvärnssystem och underrättelse har säkert bidragit till den ukrainska förmågan, säger han.

– Men frågan är också om den ukrainska militären helt enkelt är bättre än den ryska. Med andra ord, trots materiellt övertag så är det ryska flygvapnet helt enkelt dåligt.

Hur påverkar luftherravälde striderna på marken, hur fungerar luftvärnsrobotar och på vilket sätt har Ryssland fallerat i luften? Hör den tidigare stridspiloten Mikael Grev i klippet.