”Förbered er!”.

Det var budskapet i ett kedjebrev som någon försökte skicka ut via Facebook Messenger förra året. I brevet varnades buddhister för en närstående attack från muslimska grupper. Samtidigt skickades ett likadant kedjebrev till muslimer, som varnades för att en våldsam attack från militanta buddhister var på gång.

Det är ett exempel på hur näthatet i Myanmar (tidigare Burma) växte fram. Ett hat som ledde till våld och folkmord.

Och det var en sociala medier-jätte från Kalifornien som oavsiktligt bidrog till att elda på de etniska motsättningarna.

Facebooks unika erkännande

I början av november hände något anmärkningsvärt. Då släppte Facebook en rapport som i detalj beskriver hur deras plattform användes för att sprida hatisk propaganda i anslutning till folkmordet på folkgruppen rohingya.

Rapporten togs fram av den oberoende organisationen Business for social responsibility, BSR, på uppdrag av Facebook.

BSR är experter på mänskliga rättigheter och resultatet torde ha varit en kalldusch för Facebooks grundare Mark Zuckerberg. Silicon Valley-bolaget gjorde inte tillräckligt mycket för att stävja den uppiskade stämningen i Myanmar. Tvärtom förstärkte Facebook uppmaningar om våld, konstaterar rapporten.

På Amnesty International, som har haft ett team på plats i Myanmar, är man väl medvetna om rapporten.

– Den visar att Facebook gjorde alldeles för lite, alldeles för sent för att stoppa uppvigling till mord och felaktig information på sin plattform, både före och under de fruktansvärda övergreppen i Myanmar, säger Ami Hedenborg, presschef.

”Facebook blev ett vapen”

Brights Islam, 23, är en av tusentals rohingyer som är instängda i ett flyktingläger utanför staden Sittwe i Myanmar i flera år, beskriver den intensiva ryktesspridningen på Facebook och hur det används av olika grupper i landet.

– Facebook har blivit ett vapen. De har riktiga vapen också men de använder sociala medier för att organisera och skada folk, särskilt när det handlar om rohingyer, säger han till SVT Nyheter.

Vi pratar med varandra på just Facebook. Intervjun sker under ett sprakigt telefonsamtal på Messenger och Brights Islam vittnar om den desperata situationen i flyktinglägret.

– Att leva som en ung man i lägret... det finns ingen framtid för mig. Jag får inte röra mig som jag vill och jag får inte utbilda mig trots att det är viktigt för mig, säger han och fortsätter:

– Vi människor måste ha drömmar och hopp om att kunna förbättra livet men här i lägret är alla ledsna och rädda. Mitt liv är lägret och i morgon när jag vaknar kommer jag att se exakt samma sak som när jag gick och la mig.

Brights Islam vittnar om det svåra livet i de överbefolkade lägren. Det är smutsigt och råder brist på vatten och mat, berättar han.

Digital analfabetism en del av problemet

För att förstå vad som händer i Myanmar måste vi gå tillbaka i tiden.

Fram tills 2011 var Myanmar, ett av världens minst utvecklade länder, en diktatur. Militärjuntan styrde landet med järnhand i 50 år och någon fri press fanns inte. I samband med att landet började en process mot att bli en demokrati luckrades dock de hårda censurlagarna upp och i dag har Myanmar omkring 20 miljoner internetanvändare. I landet bor drygt 53 miljoner människor.

Och för majoriteten av dem är internet synonymt med Facebook, som i januari 2018 hade omkring 20 miljoner användare från Myanmar.

Det om något tecknar en bild av Facebooks dominans i Myanmar. I Sverige är Facebook en viktig källa för nyheter för många – i Myanmar är det ofta den enda källan.

Samtidigt finns det en utbredd ”digital analfabetism” i landet. Enligt BSR kan den kopplas ihop med den snabba utvecklingen och bolaget drar en rad slutsatser om vad detta har lett till:

• Användarna har svårare att skilja lögn från sanning
• Facebook används för att sprida rykten och begå karaktärsmord vilket lett till konflikter och dödshot
• Kvinnor har blivit utpressade efter att deras bilder stulits och laddats upp på porrsidor
• Känsliga personliga detaljer som ID-kort och bostadsadresser läggs ut på Facebook
• Facebook används av militären för att sprida falsk information och fejkade bilder

Ett annat problem som lyfts i rapporten är att invånarna i Myanmar sällan använder dela-knappen. I stället klistras länkar in direkt i flödet, något som gjort det svårare för Facebooks administratörer att spåra ursprunget för fejkade artiklar. Man pekar också på att Facebook saknar anställda i Myanmar och att bolaget tidigare hade få moderatorer som behärskade språket.

Mörkt år för Facebook

2018 har varit ett skandalartat år för Facebook (läs mer här) och Mark Zuckerberg har bland annat bett om ursäkt för hur Silicon Valley-jätten agerade i samband med presidentvalet i USA. Myanmar-rapporten är dock unik och ska ses i ljuset av att flera internationella medier som The Guardian och Vice riktat hård kritik mot bolaget.

Kritiken är återkommande och handlar om att Facebook varken har tillräcklig koll på läget eller tar ansvar. Även FN:s utredare har kommit fram till att Facebook var en av anledningarna till att våldet eskalerade som det gjorde.

Så varför erkände Facebook att de bidrog till folkmord? Vi ställer frågan till Karin Pettersson, medförfattare till boken ”Internet är trasigt”, där den digitala utvecklingen i Myanmar är ett av ämnena som tas upp.

– Därför att trycket utifrån är så stort på dem att förklara sin roll. Både människorättsorganisationer, FN och stora medier har pekat på Facebook. De blev tvungna att agera, säger Karin Pettersson, policychef på Schibsted Media, som kallar Facebooks etablering i landet för en katastrof.

Skulle det här kunna hända igen?

– Motsvarande kritik, att Facebook bidrar till våld- och hatstormar, har förts fram i många andra länder. Samtidigt är Facebook under större tryck utifrån i dag så det är svårt att säga, säger hon.

”Mark Zuckerberg måste göra mer”

Ami Hedenborg på Amnesty utesluter inte att historien kan upprepa sig.

– Det är viktigt att komma ihåg att lokala aktivister och grupper varnade Facebook för det här, och för hur farligt det kan bli, redan för flera år sen. Rapporten visar också att riskerna är fortsatt mycket stora för att det här kan ske igen. Nu behövs detaljerad information från Facebook, inte minst om hur de sparar och delar bevis, om vad de kommer göra framöver och när.

På Facebook uppger man att man tar problemet på allvar.

”Innan 2018 gjorde vi inte tillräckligt för att hindra vår plattform från att användas för att så splittring och hetsa till offlinevåld. Vi håller med om att vi kan och ska göra mer”, skriver Alex Warofka, policychef på Facebook i en kommentar på bolagets sajt i samband med att rapporten släpptes.

SVT Nyheter har sökt Facebook för att fråga om bolaget anser att det finns fler länder i en liknande situation och vad de gör för att förhindra att historien upprepar sig. Bolaget hänvisar till sin svenske PR-representant som skriver så här i ett mejl:

”Facebook vill vara en säker plats för alla. Därför arbetar vi hårt med att ta bort fejksidor, grupper och konton som strider mot vår policy. Det finns inget utrymme för dåligt beteende på Facebook”.

Bland de åtgärder som Facebook har tagit finns anställandet av 60 moderatorer som kan språket. Flera konton som använts för att koordinera våldsamheter och piska upp hat har också stängts av. En uppdatering av Facebooks policy och nya tekniska lösningar ska också bidra till ett bättre samtalsklimat. Från rohingye-lägret höjer dock Brights Islam ett varnande finger.

– Mark Zuckerberg vill att Facebook ska vara en säker plattform. Men han måste göra mer och fortsätta att fokusera på situationen här, säger han.