Texten bygger på en intervju via epost. Här är frågor och svar från Anna Folkesson, utredare på Kommerskollegium.

Varför vill EU och USA ha ett handelsavtal?

År 2011 tillsattes en transatlantisk arbetsgrupp – högnivåarbetsgruppen för jobb och tillväxt – vars syfte var att identifiera reformer och åtaganden för att främja den transatlantiska handeln och investeringarna i avsikt att på så vis främja tillväxt, jobbskapande och internationell konkurrenskraft.

År 2013 publicerades arbetsgruppens slutrapport i vilken EU och USA rekommenderades sluta ett brett och omfattande frihandelsavtal, något som arbetsgruppen ansåg vara den bästa åtgärden för att främja tillväxt, jobbskapande och internationell konkurrenskraft.

USA Sveriges största exportmarknad

EU och USA har sedan länge goda handelsrelationer och en djup ekonomisk integration. Varje dag handlas varor och tjänster över Atlanten för mer än 18 miljarder kronor. För svensk del är USA det land i världen som har de största svenska direktinvesteringarna. USA är dessutom Sveriges största exportmarknad sett till den export från Sverige som har USA som slutdestination.

Detta inkluderar svensk export som antingen går direkt till USA eller via ett eller flera andra länder och vars värde har skapats/förädlats i Sverige. Av denna export går 12 procent till USA och 60 procent av detta utgörs av tjänster.

Ökad handel och investeringar

En av anledningarna till TTIP-förhandlingarna är att främja tillväxt och sysselsättning i EU och USA. Tillväxt och sysselsättning kan främjas genom ökad handel och ökade investeringar mellan EU och USA som ett resultat av enklare och billigare handel och förbättrade villkor för investeringar. Ett frihandelsavtal bör dock inte ses som en åtgärd med omedelbara effekter på ekonomin, de ekonomiska effekterna kommer på längre sikt.

Ambitionen är att TTIP ska bli ett långtgående avtal som underlättar för investeringar och handel genom att framförallt minska de handelsstörande effekter som uppstår på grund av olika regler mellan EU och USA. Avtalet förväntas leda till ökat marknadstillträde, större regulativ samstämmighet och underlätta utvecklingen av globala standarder.

I förhandlingarna ingår varor, tjänster och investeringar. Tullar ska avskaffas eller minskas, men fokus ligger på icke-tariffära handelshinder, till exempel tekniska regler och handelsprocedurer.

Vad är fördelarna för EU-länderna (och konsumenterna) med att ha ett avtal jämfört med att inte ha ett?

Även om de ekonomiska relationerna mellan EU och USA redan är omfattande, kan de utvecklas och fördjupas ytterligare. Tullsatserna mellan länderna är redan idag låga, i snitt mellan tre och fem procent.

Minskad byråkrati

De största vinsterna med TTIP förväntas komma genom en minskning av onödig byråkrati vid handel mellan EU och USA – så kallade icke-tariffära handelshinder (hinder som uppkommer genom skillnader i regelverk mellan länder – till exempel har EU och USA olika märkningsbestämmelser för flertalet produkter, vilket leder till att märkningen måste anpassas beroende på var produkten ska säljas).

Genom att ta bort hinder som bland annat beror på skillnader i standarder och regler samt upprätta ömsesidigt erkännande på vissa områden, finns det goda möjligheter till ökat ekonomiskt utbyte och därmed samhällsekonomiska vinster.

• Minskad tid och kostnad för byråkrati för företagen.

• Mer öppna marknader vilket i sin tur kan skapa nya handelsströmmar.

• Ett ökat samarbete om nya regler kan vara väl så viktigt på sikt. Genom ett ökat regulativt samarbete skulle europeiska företag kunna sälja sina varor på den amerikanska marknaden utan att behöva genomgå ytterligare kontroller och kvalitetssäkringar i USA, detsamma skulle kunna gälla vid import från USA till EU.

• Europeiska företag, arbetstagare och medborgare skulle kunna gagnas av en mer öppen amerikansk marknad. EU har många mycket konkurrenskraftiga företag som producerar produkter och tjänster av högsta kvalitet.

• För konsumenter kan TTIP leda till ökat utbud och billigare priser.

Vilka är nackdelarna med ett handelsavtal?

För EU och USA finns det stora potentiella vinster genom TTIP. Det är dock ett bilateralt avtal och de länder som står utanför TTIP kan inte förväntas dra samma nytta av avtalet.

Kan påverka handel med andra länder

EU och USA kan välja att handla med mer varandra i och med att import och export blir billigare när tullar och andra handelshinder minskar. Den ökade handeln mellan EU och USA kan ske på bekostnad av handel med andra länder med vilka import och export relativt sett blir dyrare jämfört med inom TTIP.

Andra länder kan dock tjäna på avtalet ifall EU och USA, i framtiden, enas om gemensamma bestämmelser eller krav för produkter, på så vis behöver länderna utanför TTIP bara uppfylla en sorts krav för att sälja till både den amerikanska och europeiska marknaden.

Vissa branscher kan bli mer konkurrensutsatta genom att amerikanska produkter och tjänster får förbättrat tillträde den europeiska marknaden.

Hur mycket kan Sveriges regering och riksdag själva påverka hur det kommande avtalet ska tillämpas i Sverige? Kan vi sätta upp egna regler eller måste vi följa vad EU beslutar centralt?

Europeiska kommissionen förhandlar frihandelsavtal med stöd av ett förhandlingsmandat från EU:s medlemsstater. När frihandelsavtalsförhandlingarna väl är avslutade ska de godkännas av Europaparlamentet.

I de fall frihandelsavtalet är ett så kallat blandat avtal – ett avtal som inkluderar frågor som både faller under EU:s exklusiva kompetens och frågor som faller under medlemsstaternas kompetens – behövs ett godkännande av medlemsstaternas inhemska parlament (i Sveriges fall måste i så fall riksdagen godkänna avtalet).

Färdigt avtal ska tillämpas

Det som ingår i det frihandelsavtal som slutligen godkänns av EU-parlamentet och EU-rådet (som tar beslut om undertecknande och avslutande av förhandlingar) ska tillämpas i Sverige. 

Sverige är ett av 28 länder som under förhandlingens gång har möjlighet att uttala sig om hur avtalet bör utformas. När väl avtalet är färdigt ska hela avtalet tillämpas och då kan de enskilda staterna inte välja vad som ska ingå.

Dock har de enskilda medlemsstaterna möjlighet att begära undantag i avtalet. Ett exempel på ett undantag som Sverige förde in i avtalet med Kanada är att endast samer har rätt att bedriva rennäring i Sverige.