Till vänster en kvinna i mörk jacka och vit stickad mössa utomhus. Till höger en polis i uniform, stående framför hus.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Polisen Stefan Larsson vill se sänkt straffålder i Sverige. Socionomen Emma Nord tror att däremot det kan leda till stora konsekvenser för barnen – Hör argumenten för och emot. Foto: SVT

Lokalpolisen Stefan tror på sänkt straffålder: ”De ska bort från spelplanen”

Publicerad

Allt fler barn under 15 år misstänks för grova våldsbrott. Lokalpolisen Stefan Larsson tror att en sänkning av straffålder kan vara en del av lösningen.

– Då kan man ju ha andra straffåtgärder, säger han i Agenda.

Samtidigt är många barnrättsorganisationer kritiska.

Statistik visar att allt fler barn under 15 år hamnar i gängkriminalitet och används för grova brott. Enligt Tidöavtalet har därför en utredning tillsatts för att se över om Sverige ska sänka straffmyndighetsåldern.

I dag kan barn som är under 15 år och begår brott inte dömas till straff. Om en minderårig lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet kan barnet placeras på ett låst HVB-hem under en begränsad period.

Agenda

Områdespolisen Stefan Larsson träffar i sitt arbete många barn som befinner sig i gängkriminella miljöer. Hans erfarenhet är att barn under 15 år som begått brott ofta hamnar på öppna avdelningar varifrån de snabbt rymmer.

– De sticker därifrån för det är inga låsta avdelningar. Det är mycket jobb som vi lägger på ingenting egentligen, säger Stefan Larsson.

Tredubbling av barn misstänkta i mordärenden

Enligt åklagarmyndigheterna var 120 barn under 15 år misstänkta för bland annat mord, medhjälp till mord eller försök till mord förra året. Det är nästan en tredubbling sedan 2023 då 46 barn misstänktes för inblandning i mordärenden.

Stefan Larsson tycker inte att polisens befintliga verktyg räcker.

– Då kan man ju ha andra straffåtgärder, till exempel ungdomsfängelser för att kunna få låsa in dem så att de försvinner från området och inte kan påverka negativt.

Barnrättsorganisationer kritiska

I Sverige har barn under 15 år inte varit straffmyndiga sedan 1864. Många barnrättsorganisationer och myndigheter som BRIS, Rädda Barnen och Barnombudsmannen är kritiska till en sänkt straffålder.

– Skulle vi sänka straffmyndighetsåldern i Sverige så är det en exceptionell förflyttning av synen på barn i det straffrättsliga systemet, säger Anna Dorrian, barnrättsjurist på BRIS.

Även socionom Emma Nord, som tidigare arbetat som socialsekreterare med barn inblandade i grov brottslighet, är kritisk.

– Bakom varje brott som ett barn begår finns det en förövare som har utsatt det här barnet. Det är inte en naturlig miljö för barn att vara inlåsta och inte få vara tillsammans med sina föräldrar eller omsorgspersoner.

På tisdag ska regeringens utredare att presentera sina slutsatser om sänkt straffålder.

I Agenda den 26:e januari (SVT 2 21:15) debatterar justitieminister Gunnar Strömmer (M) och Centerpartiets rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg (C) ämnet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet