– Jag kommer att ta mitt straff utan att böja nacken. Mitt liv ska gå vidare, säger Inger Støjberg i ett uttalande framför riksrätten efter det att domen avkunnats, enligt danska nyhetsbyrån Ritzau.
Hon riskerade upp till fyra månaders fängelse. Efter att riksrättsprocessen mot Inger Støjberg avslutats står det klart att hon döms till 60 dagars fängelse, uppger danska nyhetsbyrån Ritzau.
Ett tjugotal åtskilda
Det var den 10 februari 2016 som Inger Støjberg skrev i ett pressmeddelande att hon bett Utlänningsstyrelsen, som hanterar asylärenden i Danmark, att omedelbart se till att minderåriga inom det danska asylsystemet inte skulle kunna bo ihop med en vuxen make eller partner.
Det framgick dock aldrig att det kunde göras undantag från instruktionen att skilja på asylsökande par och att varje fall kräver en individuell prövning. Totalt blev 22 eller 23 par åtskilda, och bland dem fanns det enstaka fall där det var en större åldersskillnad. Men i de flesta fall hade parterna ungefär samma ålder.
En stor granskningskommission har slagit fast att instruktionen saknade stöd i lagen, samt att den även bröt mot bland annat Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Støjberg har å sin sida nekat till att ha gett en lagvidrig instruktion – och hennes försvarsadvokat har hänvisat till en ministeranteckning, som Støjberg signerade dagen innan pressmeddelandet gick ut. Där står det att det i vissa fall kan göras undantag när par ska skiljas åt, så att mannen och kvinnan bara tilldelas olika rum, inte placeras åtskilda på olika asylcenter.
”Ert stöd har betytt allt”
Detta skulle enligt försvaret vara den egentliga instruktionen, och hur den sedan förmedlades vidare till Udlændingestyrelsen, har Støjberg förnekat kännedom om. Åklagarsidan har krävt att hon ska dömas till fyra månaders fängelse. Riksrättsprocessen inleddes den 2 september och under måndagen avkunnades domen: 60 dagars ovillkorligt fängelse för att ha överträtt lagen.
Åtalet har varit ovanligt i sitt slag, så tillvida att riksrätt enbart genomförts för den nu sjätte gången i Danmarks historia. Inger Støjberg själv uppgav tidigare under måndagen att processen utgjort en hård prövning, rapporterar nyhetsbyrån Ritzau.
”Men ert stöd har betytt allt. Därför vill jag innerligt och uppriktigt tacka er” skriver hon i ett pressmeddelande.
Inger Støjberg har lämnat det tidigare regeringspartiet Venstre och blivit politisk vilde i folketinget. Dansk Folkeparti ser henne dock som som en möjlig ny partiledare, oavsett dom.
Fakta: Riksrätten mot Inger Støjberg
Vad gäller saken?
En lagvidrig instruktion från februari 2016 om att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig. En drygt 750 sidor lång rapport från en stor granskningskommission har slagit fast att instruktionen saknade stöd i lagen och att den bröt mot andra principer samt även Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Ansvaret har fallit på den dåvarande migrationsministern Inger Støjberg (då Venstre). Även om det inte finns några bevis för att Støjberg gav en direkt instruktion om att bryta mot lagen anser kommissionen att hon var medveten om att instruktionen var lagvidrig.
Hur fungerar riksrätten?
Det är folketinget som rest riksrättsåtal mot Inger Støjberg och detta gjordes i februari i år. Den nuvarande riksrätten består av 13 domare från Högsta domstolen och 13 domare som är utsedda av folketinget. De politiskt tillsatta domarna får inte samtidigt sitta i parlamentet. Totalt är 36 förhandlingsdagar inplanerade. Rättegången ska slutföras den 30 november och dom väntas före jul.
Vad kan straffet bli?
Riksrätt är den allvarligaste sanktion som det danska parlamentet folketinget kan använda mot en minister eller en regering. Vid fällande dom kan böter eller fängelse bli påföljd.
Vad består bevisningen av?
Instruktionen gick ut i form av ett pressmeddelande från Utlänningsstyrelsen och det utskicket är centralt i målet. Styrelsen hanterar asylärenden i Danmark och ligger under migrationsdepartementet. En stor mängd dokument, mejlkorrenspondens mellan myndighetspersoner och muntliga svar vid utfrågningar från exempelvis Inger Støjberg har framförts som bevis från såväl åklagarsidan som försvaret. Den tidigare ministern ska själv förhöras i rätten liksom en rad myndighetspersoner och experter.
Hur många par drabbades?
Totalt blev 22 eller 23 par åtskilda och i de flesta fall hade parterna ungefär samma ålder, men det fanns enstaka fall där det var en större åldersskillnad. Den största åldersskillnaden var 16 år. Av de 46 personerna var den yngsta flickan 15 år medan den äldste mannen var 32 år. Enligt åtalet rör det sig om en tiomånadersperiod under 2016 som instruktionen om att åtskilja par ska ha varit gällande.
Hur vanligt är det med riksrätt?
Sedan 1849 har det väckts riksrättsåtal vid fem tillfällen i Danmark. De fyra första skedde åren 1856–1910. Det senaste åtalet för riksrätt väcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. Två år senare dömdes Ninn-Hansen villkorligt till fyra månaders fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.
Källor: Ritzau, Danmarks Radio, rigsretten.dk
