De dömda ingår i en grupp om totalt 47 personer, varav flera kända politiker, som åtalades 2021 enligt säkerhetslagen. Kinas regim lät 2020 införa lagen i Hongkong, trots massiva demonstrationer för demokrati i området som klassas som "särskild administrativ region" i den i övrigt stenhårda diktaturen.

Gruppen har bland annat anklagats för att ha arrangerat ett inofficiellt primärval vid sidan av den politiska process som numera helt styrs av Peking.

Största i sitt slag

Att erkänna ger möjlighet till lindrigare straff, och den chansen tog 31 av de åtalade. De 16 som förklarat sig icke skyldiga har genomgått en ganska summarisk rättegång, och på torsdagen kom beskedet att 14 kommer att dömas medan två frikänns.

Utanför domstolen har flera prodemokratiska demonstranter gripits i samband med domen, uppger Hongkongs säkerhetschef Chris Tang enligt nyhetsbyrån AFP.

Storbritanniens regering kritiserar bruket av säkerhetslagen i ett uttalande, och kräver att alla som åtalats under den släpps fria.

EU fördömer vad man kallar ett politiskt motiverat rättsfall.

"Domen utgör ytterligare försämring av grundläggande frihet och demokratiskt deltagande i Hongkong", säger unionens utrikespolitiska talesperson Nabila Massrali i ett uttalande.

Krossa oliktänkande

Straffutmätningen kommer senare, men flera i fallet riskerar livstids fängelse. Kinas utrikesdepartement meddelar i respons till domslutet att de "stöttar" Hongkongs rättsväsende.

Processen är den största i sitt slag sedan Kina antog säkerhetslagen, vars uttalade syfte enligt Kommunistpartiet är att "upprätta nationell säkerhet".

Enligt regimkritiker och observatörer är syftet snarare att krossa oliktänkande i Hongkongregionen, som sedan den brittiska tiden haft kvar ett visst mått av demokrati.