Nyligen kungjorde filantropen Dmitrij Zimin att hans forskningsfond Dynastin, som i över tio år pumpat in motsvarande hundratals miljoner kronor i rysk forskning, slår igen. Det blir omöjligt att fortsätta, ansåg han, sedan justitiedepartementet tvångsregistrerat stiftelsen i landets lista över ”utländska agenter”.
Agentlistan, nu med 77 poster, hänger sedan 2012 ut ryska organisationer som anses vara finansierade från utlandet och bedriva politik.
Högt uppsatta kritiker
Men angreppet på Dynastin, som finansierat unga forskare och stöttat festivaler, medier och skolor för att sprida kunskap till allmänheten, är ett allvarligt missgrepp från justitiedepartementet, anser även tunga bedömare.
– Tolkningen av lagen är långt ifrån lagstiftarens vilja, men lagen är själv ytterst vårdslöst formulerad, sade nyligen Michail Fedotov, chef för det ryska presidentrådet för civilsamhället och mänskliga rättigheter.
Antalet ”agenter” kan snart tiodubblas, anförde Fedotov i osande kommentarer till nyhetsbyrån Tass, eftersom det räcker för registrering ”att ta emot en enda dollar från ett utländskt konto, även om det är från en rysk medborgare, och som politisk verksamhet kan till och med gympa på jobbet gälla”. Fedotov kräver att Högsta domstolen reder ut rättsläget.
Delar av forskningssamfundet i Ryssland anklagar sedan tidigare Kreml för att toppstyra forskningspengar, sedan den ansedda Vetenskapsakademin för några år sedan fick sina tillgångar förstatligade.
Oklart var Putin står
Kanske har kontrollivern också gått för långt. Nyhetsbyrån RBK har utifrån anonyma källor rapporterat att president Vladimir Putin vid ett näringslivsforum ifrågasatt angreppet på Dynastin. Tidningen Vedomosti skriver att departementet kan vara berett att skrota hela agentlagen och ersätta den med den nya lag om ”oönskade organisationer” som kom i maj.
Huruvida Putin är ångerfull på riktigt är svårt att veta.
– Det där är jättesvårt att gissa. Putin har så många gånger sagt saker som uppenbarligen inte stämmer, så det är inte jätteintressant att utläsa en riktning av det han säger nu, säger Rysslandsexperten Torgny Hinnemo.
TT: Börjar de auktoritära lagarna skada Ryssland på djupet?
– Ser man på den långsiktiga utvecklingen i Ryssland går den väsentligen i repressiv riktning. Så fort det finns något man inte kan kontrollera är man väldigt rädd för det hela. Men visst kan det vara så att han (Putin) ser att man i det här specifika fallet gjort sig själv en otjänst, säger Torgny Hinnemo.
Kontroversiella ryska lagar
2002 introducerades ”anti-extremistlagen” som senare utökats till att omfatta uppmaningar och stöd till extremism.
2012 kom agentlagen som tvingar politiska organisationer med utländsk finansiering att registrera sig och ständigt kalla sig själva ”utländska agenter”. Samma år begränsades mötesfriheten och en svepande lag mot förräderi och spionage stiftades.
2013 trädde ”anti-gaylagen” i kraft, som kriminaliserar offentliga uttryck som avviker från ”traditionella familjevärderingar”.
2014 krävde ”anti-blogglagen” att populära bloggare registrerar sig för tillsyn.
2015 kom lagen om oönskade organisationer, som förbjuder grupper som anses hota nationella intressen.