Ursprungligen skulle granskningskonferensen hållas vid FN:s huvudkontor i New York från 27 april till 22 maj 2020.

De flesta av de 191 staterna som anslutit sig till avtalet hade planerat att delta, däribland Sverige.

Nu är förslaget att granskningskonferensen hålls mellan 4 januari och 29 januari 2021 på grund av coronakrisen.

USA:s utrikesdepartement uppger att det stödjer förslaget som skickats ut i ett brev till alla medlemsstater av konferensens ordförande, ambassadör Gustavo Zlauvinen.

Konferensen ska ske vart femte år för att granska genomförandet och efterlevnaden av NPT, som är det multilaterala nedrustningsavtal som fått störst anslutning av alla.

Förbud

Fem av världens nio kärnvapenstater är anslutna till NPT-avtalet (USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien).

Avtalet förbjuder överlåtande av kärnvapen från kärnvapenstater till icke-kärnvapenstater. De senare förpliktar sig att öppna sina civila kärnenergianläggningar för inspektion från det internationella kärnenergiorganet, IAEA.

– Medan NPT skjuts upp fortsätter kärnvapenstaterna att investera i och modernisera sina massförstörelsevapen. Eftersom risken för kärnvapenanvändande har ökat de senaste åren är det riskabelt att bara fortsätta vänta och hoppas på att inget går fel, säger Beatrice Fihn, som tog emot Nobel fredspris 2017 och är chef för ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons).

– Det är dags för alla länder utan kärnvapen att skriva på förbudet mot kärnvapen, uppger hon.

Sverige beslutade sommaren 2019 att inte ansluta sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen.

Kallt krig

NPT-avtalet tillkom efter förhandlingar mellan USA, Sovjetunionen och Storbritannien för att hejda en utveckling där deras möjligheter att upprätthålla sin maktbalans skulle undergrävas.

På 1960-talet var det en viktig fråga i de europeiska länder som hade teknisk kapacitet att utveckla egna kärnvapen, däribland Sverige.